Det doftar sommar.
Jag lever liksom upp lite så här på sommaren, allt känns så mycket enklare då. Det är jag nog inte ensam om att känna. Tog sommarens första dopp i lördags kväll och igår var vi och badade under eftermiddagen. Det låg nog runt 20 grader i vattnet, och det var så härligt. Nova är som en fisk i vattnet och hon trivdes nog minst lika mycket som vi andra. Som den inlandsbo jag ändå är, så var det givetvis i en av våra insjöar vi var och badade, inte långt härifrån gården. Härligt att ligga där på en solvarm stenhäll och bara lapa sol och se vattnet glittra... Chris har varit här i helgen, han kom och överraskade mig förra veckan. Vi hade en dag med bara varandra i lördags, och mysigt är bara förnamnet. Vi åt god mat både ute på restaurang och så lagade vi god mat lite senare på kvällen här hemma. Dessutom provade vi Oskarshamns eget glasscafé och deras egenbakade våffelrån. Mandarinen som det heter, har funnits sedan länge, men nu är det nya ägare, så lite har ju förändrats. Men väldigt bra fortfarande, om inte än bättre! :-) God glass och finfina glassrån. Vi tog en promenad längs Besväret och ner till hamnen. Oskarshamn är inte alls fy skam om sommaren. Var förresten ute i fredags, med några av mina barndomsflickor. Det var väldigt trevligt och alla tiders att ses igen och snacka en massa goja. Det blev lite shots, öl och drinkar, men jag mådde dock oförskämt bra i lördags! Tur det! :-)
Det har ju hänt lite sen mitt senaste inlägg och det finns särkert en hel del att uppdatera om. Ni får helt enkelt leva med att jag inte kommer vara allt för frikostig denna sommar med inlägg, då jag hellre njuter av miljön här och att jag får vara med familjen. Dessutom blir det ju jobb om dagarna, så inte har jag väl egentligen tid att sitta här allt för länge. Trivs fortfarande väldigt bra på röntgenavd. och har snart varit 4 veckor, dvs. halva tiden har snart blivit avklarad. Konstig känsla, det där! Lär mig massor var dag, och jag kommer troligen ha mycket nytta av det till hösten och kommande vår. Midsommarhelgen var så mysig och fin så som den bara kan vara i ett sällskap som det jag var med. Vi hade riktigt trevligt och vädret var inte fy skam, det heller. Var riktigt roligt att få krama om Sofie och Tesse igen, och det var kul att få träffa de andra också. Att Niklas och Hanna var med gjorde det hela ännu bättre, men framförallt var jag glad över att få fira ännu en midsommar tillsammans med Chris. Dessutom fick jag träffa min lilla Malin! Och det var så kul att få krama om henne och prata lite, precis som förut. Kändes inte alls som att det var ett halvår sedan... Skulle vara så kul att ses i sommar. Kanske i augusti, Malin? Till helgen åker jag hem till Växjö, för första gången sedan jag började på vikariatet, och jag hoppas på att inte behöva livrädda allt för många av mina älskade små blommor. ;-P Ska bli skönt att få komma hem för några dagar, om det så är bara för en helg. Håller tummarna för fint väder även då!!
Sitter och försöker klura ut när jag ska kunna få träffa min lilla själsfrände nere i Skåne nu i sommar. Tiden rinner iväg, som alltid, och en del planer har ju blivit omkastade, vilket förstörde lite i våra tankar kring att kunna ses. Saknar henne något fruktansvärt, och hade velat få prata med henne om allt som hänt och händer i våra liv... Det händer alldeles för mycket just nu, så man vet inte riktigt var man ska sätta en ståndpunkt. Ibland är det svårt att inte vara alltför öppen här på bloggen, men skulle jag inte vara det, så skulle jag känna mig otroligt avklädd och naken i vissa fall. Ibland går det helt enkelt inte att dela med sig av allt... Vissa saker är det bara en del man litar tillräckligt på för att våga prata om. Ibland är det inte något för "world wide webb"... Som tur är väljer jag själv mina ord. :-) Och självklart försöker jag få till ett leende på läpparna emellanåt, eller en fundering kring livet som sätter tankarna i fart... Men för det mesta, så leker fingrarna på tangentbordet i takt med mitt humör. Ibland får ni ett djup i inläggen som sällan har skådats, och som kanske är svåra för vissa att förstå. Ibland för ni vardagsmat och ibland skriker jag rakt och ärligt ut vad jag känner och vill. Men å andra sidan, det är ju jag i ett nötskal... Så är det så konstigt att det blir så, då det är sådan jag är? Lugn, het, gåtfull, ärlig, arg, ledsen, trött, rädd, förbannad, lycklig, sprallig, pillemarisk...
Nu behövs något svalkande, inga djupa tankar idag inte, det visar tempens grader bevis för. Nästa anhalt blir frysen och en päronsplit att stoppa i mun...
/Sofia
Midsommar på g.
Sitter och har kollat utställningar nu, som jag säkert nämnt tidigare. Det blir nog en i Alvesta i slutet av juli. Kanske en i Älmhult oxå, men vi får se. Inofficiella är bra träning, sen får vi se hur det blir. Kommer nog vara med i Växjös internationella officiella utställning, där även hennes uppfödare brukar vara med, men sen får vi se om vi satsar på utställning eller spår. Hon är en jäkel på att spåra och det borde vi nog uppmuntra. Jag själv är lite dålig på utställningar, och får hon andra pris i kommande utställningar blir det nog inga fler. Det är många Golden med på varje utställning, så det är ju konkurrens, på gott och ont. De jag sett, ex. mamma och Novas uppfödare är så duktiga på att ställa upp sina hundar så att de ser fina ut. Jag förstör säkert bara för Nova när jag inte vet hur jag ska göra för att det ska bli bra, så jag tror att jag inte riktigt tror på mig själv. Nova tror jag på, för hon har fått fina omdömen och är jättego, och blev ju BIRvalp och fick HP sist vi var, men jag tror mindre på mig själv... Vad skulle ni göra? Nova är ju jättevacker, ffa efter vi klippt till hennes svans och vid bröstet. Svårt... Ska hon göra jaktprov i framtiden och om vi ska avla, så är det ju en merit att ha visat upp henne lite. Och hon tycker ju det är roligt där inne i ringen... Ja, ni ser, haha, jag velar alltid fram och tillbaka! :-) Hennes syster i Norrland ska nog ut på ngn utställning snart, ska bli kul att se hur det går för henne. Hon är också fin, den lilla tösen. Växer så det knakar, hon är lite större än Nova, men tror att de följer varann rätt mkt. Det verkar som det, för tydligen är hon oxå lite orolig och lagt till med ovanor, kanske är det löpperioden som är på g med allt vad det innebär?! Hon ska ju bli en stor tjej nu, min lilla Nova... Shit, kan inte tänka mig att det är 5-6 månader sedan som vi hämtade henne i Bromölla. Då var hon så liten och som en ulltuss. Nu är hon ståtlig och stolt, och vacker som en vårvind. ;-P Poetisk blev jag där i slutet oxå, det ni...
På tal om spår, så lade Chris upp ett spår för några dagar sedan, där hon fick spåra upp ett älgöra, och det hade tydligen gått riktigt bra. Jag var tyvärr och jobbade (tyvärr och tyvärr, trivs rätt bra, men ja, ni fattar...) men Chris berättade det senare på kvällen. Hon var så stolt när jag kom hem och skulle visa örat för mig. Dock har hon blivit lite bytesbenägen, vilket hon aldrig varit förut, så vi försöker så mycket som möjligt visa för henne att trots att vi "tar" saker för henne, så får hon alltid det tillbaka eller något annat gott och roligt i gengäld. Hoppas det ska fungera. Hon vet så väl vad som gäller, och det syns på henne. Men som sagt, hon ska igenom sin "pubertet" och det lär nog bli lite att handsks med. Hon är en underbar och snäll tik, men hon vet vad hon vill... Sådan matte, sådan hund... ;-P
Lämnade kissarna hemma hos mina föräldrar i helgen. Känns lite weird, Chill var så kelsjuk så han nog inte visste ut eller in. Var tvungen att gosa lite med honom innan mamma skjutsade in mig till stan. Savannah njuter som sagt av lantlivet, och spatserade ute i trädgården. Det finns mycket hyss att hitta på där ute... Dessutom såg hon kossorna, som hon blev väldigt fascinerad av och verkade tänka "Oj, titta, de där ser ju ut precis som ja - vita med svarta prickar - en dag blir jag nog så stor jag med. Häftigt!" Tror, som ni säkert märker, att de kommer ha det rätt så bra uppe i Sjöbo i helgen, mamma och pappa gillar dem, så gos får de troligen i överflöd...
Tänkte idag på hur fort tiden går. Har redan jobbat 2 veckor nu av mitt sommarvikariat. Har tagit lite bilder oxå - så är lite stolt - ffa på knäleder, höftleder och så händer och fötter. Kul! Försöker memorera så mycket jag kan varje dag. Problemet är nog mest att alla är ju individuella, både patienter och röntgensjuksköterskor, så det blir ju lite olika från fall till fall och beroende på vem jag går med just för stunden. Men denna vecka går jag med en glad och pigg kvinna, som gör sitt bästa för att få mig att förstå hur jag ska se på undersökningen och vad och hur jag ska känna efter för att hitta det där speciella för att kunna ta den bästa bilden. Har ju satt lite fler nålar och ja, omvårdnad har jag ju absolut övat på! Och så mycket som jag springer till och från väntrummet och med bildplattor i högsta hugg, så borde jag nog får lite steg att räkna in varje dag gällande motion och aktivitet. :-) På tal om aktivitet så tränade jag lite igår. Tyvärr går min träning inför klassikern lite trögt, men var ute och sprang förra veckan, har dessutom försökt träna styrka och så har jag följt med mamma ut och gått med vovvarna praktiskt taget varje dag, och då är det ca 5-8km vi går var gång. Lägger jag till det jag går på jobbet, så får jag nog till slut ihop det. Dock så gick jag och sabbade höfterna igen i helgen, men det är bättre nu, efter lite vila och igår kunde jag köra ett helt kondition/styrkepass - jätteskönt! Under midsommarhelgen så lägger jag upp skorna på hyllan, då ska det unnas lite gott! :-) Sill och färskpotatis - mums!
Vill önska er alla en riktigt härlig midsommar, både med och/eller utan regn. Vi håller väl tummarna för det sistnämnde - utan regn? :-)
Somriga kramar,
Sofia
Ute faller..regn..
Djuren då? Ett tag sedan som jag nämnde dem. De är här alla tre nu, och stormtrivs. De fick åka med Chris upp igår, och det galdde mig. Myste en massa med dem. Dock är jag lite konfunderad över vad Nova styr med på nätterna, hon är helt hispig och gnyr och skäller. Ena stunden ska hon upp till oss, nästa ska hon ner, i tredje sekunden vill hon ut och när man väl släpper ut henne så ska hon in igen. Har testat med både att ignorera, lyssna och fya henne, nu vet jag inte vad jag ska göra längre. Problemet är ju att det inte bara är vi som sover här, utan som i natt även min bror och när mina föräldrar är hemma så kan ju även de störas i sin nattsömn. Det som är grejen är att hon inte är sådan här hemma i lägenheten eller om vi är hos någon annan, utan enbart här och ffa när vi går och lägger oss. Men förhoppningsvis så lugnar hon ner sig nu efter ngn natt eller så. Just nu ligger hon och sover nere pågolvet bredvid mig, säkert trött efter en dag ute i friska luften med kossorna, ngt hon aldrig sett förut, den unga damen. :-) Men det går bra med dem. Igår var det lite voffande på dem, men nu verkar hon fatta att de inte är farliga. Vilket är skönt!
Kissarna lever loppan här inne i huset, Chill verkar inte vilja gå ut (det öser ju ner regn...) och han går runt och försöker få så mkt gos som möjligt. Hundarna bryr han sig inte alls om nu längre, troligen pga. att han blivit så van vid Nova. Förr, när vi tog med dem upp var han alltid lite lurig och avvaktande vad det hjälpde hundarna, men nu är det en lätt match för honom. Savannah är som alltid, hon anpassar sig fort och igår var hon till och med och buffade på brorsan när han låg i soffan. Den lilla tösen är kelsjuk som få... Har förresten tänkt gå på någon utställning i sommar, det får bli en inofficell igen tror jag med det ger lite övning för mig och flickan. Så får vi öva på ståendet och att få bra kontakt med varandra. Sen blir det troligen en officiell i höst, i Växjö, om jag nu vågar. Kommer vara skitnervös, och det är ju sådan jäkla konkurrens där. Nova är superfin och har fått mkt beröm, men jag kan ju sabba allt med att jag inte vet hur man ska göra i ringen. Snälla, om ngn har tips - tala om dem! :-)
Har påbörjat migg "träningsprogram" inför Tjejklassikern denna vecka. Har varit ute på några promenader, sprungit några kilometer och sedan kört lite styrketräning. Igår blev det både löpning och styrka. Var och kikade på cykel idag, inne i stan. Funderar på att köpa en Scott, men vi får se. Lika bra att köpa en istället för att hyra eller ta ngn begangad. Då blir den som jag vill ha den och den passar mig allra bäst. Det blir ju några tusenlappar, men det kan det ju kanske vara värt. Tycker jag det är roligt får cykeln hänga med några år till, kanske t.o.m. en Vätternrunda (?!) och skulle det vara sista grejen, så är andrahandsvärdet inte fy skam, en cykel sjunker inte så mycket i pris, varav jag faktiskt som sagt funderar på att ändå köpa en ny.
I tisdags så träffade jag flickorna här hemifrån, och det var redigt underbart att få se dem och prata lite. Jag sa nog inte så mycket, men det är bara för att jag tycker om att sitta och höra dem prata på. Jag tycker om att lyssna och höra dem prata om sitt liv, träffar ju dem alldeles för sällan så känner att jag vill veta vad de gör om dagarna. Kanske tycker de att jag är tråkig eller nonchalant, när jag inte säger så mycket, men det är bara för att jag är så glad. Då känns mitt liv och vad jag gör mindre viktigt... Det blev mycket barnsnack, och ja, haha, det har jag ju inte så mycket att bidra med till. Men det är ändå kul att få vara en del av samtalet. Det är det. Iaf, summan av middagen var iaf god mat och härligt sällskap, som jag kommer på mer och mer att jag saknar oerhärt mycket de stunder jag är i Växjö. Önskar ibland att de varit närmare. Men, som jag sagt tidigare, de får mer än gärna komma till Växjö och hälsa på. Det finns alltid plats och sovplatser hos oss på Lancastervägen.
Snart är det dags för midsommar, vi åker nog till Halmstad som det ser ut nu och slår klackarna i taket. Vi är ett gäng på ca 15 pers. som ska vara där, inte alls fel! Brorsan och hans flicka hänger också med, så det blir kul. Ska bli skönt att få krama om Sofie och Tesse igen, och jag hoppas att Malin kan hitta fram tills oss oxå. Vore ju trist om man inte kunde ses ngn enstaka minut, då man ändå är i Halmstad! Så, det blir sill, färskpotatis, jordgubbar och snaps nästa fredag, var så säkra på det!
Dags att ta en sväng med de fyra små, de behöver nog en liten längre promenix inför kvällen...
/Fröken ♥S
Nystart.
När jag var liten så såg jag alltid sommaren som en sista grej, innan ett "nytt år" tog fart. För mig är egentligen inte nyårsafton brytningen, utan när semestern/sommarlovet är slut, då är man laddad och tar nya tag. Jag är alltså inne i min slutliga fas på detta "Sofiaår" och det ska jag göra med så mycket glädje och positivitet det bara går. Jag ska försöka samla all energi i mig och i alla boxar som jag bara kan finna, och när livet känns surt och det verkar som all energi tagit slut inom mig, som det brukar bli i november och sådär någon gång i februari, så ska jag öppna några av de där boxarna som jag samlade en massa energi och minnen i, och njuta av all energi som min kropp fylls upp utav.
Jag startade sommaren med lite mer än en veckas ledighet och i morgon så sätter sommarvikariatet i gång på sjukhuset. Jag har ett så fantastiskt bra schema hela sommaren, med jobb måndag till fredag, jobb 7.30-16. Så härliga tider! Varje kväll och helg är alltså fri. Så är det inte alltid med ett jobb i vården. :-) ! Ska ju vara här i Oskarshamn/Kristdala hela sommaren, eller nåja, fram till 9 augusti. Sedan har jag några veckors ledigt fram tills det att skolan tar fart igen. Förhoppningsvis hinner jag med att hitta på lite roliga händelser, har lite planer tillsammans med flickorna i klassen och sen hittas det säkert på något ihop med sambo + brorsan och hans flickvän. Det brukar alltid bli något sådant. Sedan blir det ju Sthlm med MTSA-gänget. Ser jag fram emot, och vem vet, hoppas på att få träffa mina rosévänner från storstaden oxå. Den ena av dem håller jag tummarna för att kanske få se mer utav även i höst och resten av tiden på universitetet, vem vet? Tummarna hålls iaf hårt! Hade velat åka utomlands, men vi får se hur vädret blir. Sverige är ju också väldigt fint och har sina härliga smultronställen. Men framförallt så hoppas jag ju på att få träffa mina fina flickor här hemifrån nu, när jag för en gångs skull hittat hem under en liten längre period än vad jag haft de senaste gångna 3 åren. :-) !
Känns faktiskt lite konstigt när Chris och Nova åkte hem för ngn timme sedan, att veta att man inte ska ses på några dagar, men det kan bli både skönt och jobbigt. Vi har jobbat ifrån varann rätt mkt under vårt förhållande, och vi jobbade ju mycket båda två när vi var hemma i samma stad också, och sågs typ bara i dörren. Så det borde inte vara någon svår match för varken honom eller mig. Men det var ändå lite hugg i bröstet. Fast ser honom om bara ngn vecka, och det ska man ju klara av! Herre gud, vårt förhållande inleddes ju med att jag åkte utomlands för att arbeta utan att jag visste när jag skulle få komma hem igen! Det blev förvisso bara 5-6 veckor, men är man nykr, så är man! Då gick mailen varm, för ringa var ju inte att tänka på... Det är ju inga stora summor som hamnar på bankboken när man är reseledare. Och när man väl var hemma, så blev det jobb inom äldreomsorgen för mig ett tag, så då sågs vi bara på helgerna då också, och sen för allt igång... Med jobb i andra städer och jobbresor vart om varann. Men vi grejade det, och kommer fixa det här oxå. Varför jag nu ens ojar mig över det hela? Ska bli en totalt underbar sommar, och hade aldrig tagit den här chansen om jag inte vetat att vi skulle fixa detta. Kärleken är stark... Dock kommer jag sakna både Nova och kissarna ngt förfärligt denna sommar! Det blev tomt redan när de åkte, och då bör jag nog tillägga att mina föräldrar har 3 hundar OCH 5 katter som är totalt underbara här hemma på gården. Så varför klaga, som sagt? :-)
Nu sitter mamma äntligen i soffan. Ska nog ta och göra henne lite sällskap. Ha det gott!