Lancastervägen 7c

Ja, regnet det bara faller ner och det finns inte så otroligt mycket roligt att göra då. Brorsan och Chris är nere och hjälps åt vid sågen och jag, ja, jag har gjort lite efterrätt osv. till kvällen. Vaknade i morse av att Niklas står och vrålar "FRUKOST", så det var bara till att tassa ner till köket och då hade han gjort scones. Sicken härlig start på dagen, tänka sig vilken go bror jag har! Vi funderade lite på vad vi skulle ta oss för under dagen och det lutade åt att inhandla arbetsskor och ta en fika inne i stan. Väl där bestämde vi oss för att åka ut till Påskallavik och hälsa på lite bekanta och se deras hus. Jag ska hjälpa dem att ta fram lite olika alternativ till deras utbyggnad. Ska bli helt okej att göra det, första gången sedan min sjuksrivning som jag tar mig an ett byggnadsuppdrag. Har varit lite svårt med det innan... Som ni säkert kan förstå! Men nu ska jag iaf hjälpa dem lite, och det känns faktiskt kul. På tal om jobb och utbildning så började ju mitt vikariat i måndags, och det är redigt kul må jag säga! Personalen är underbar och jag för dels agera usk, men får faktiskt praktik i det hela och har redan fått tagit lite egna bilder och satt nålar. Självklart är det ssk:an som jag går med som är den slutligt ansvariga, men jag får försöka göra inställningarna osv. Knäled, handled och foten är väl vad jag behärskar "bäst" just nu. Har mest varit på skelettlabb, men när vi inte haft så mycket ibokat så har jag kilat iväg till CT (datortomografen) och MR (magnetkameran) och kikat på vad de gör där... Blir nog mest skelett och lunga nu i sommar, men jag klagar inte! Det jag lär mig dessa två månader har jag verkligen nytta av i kommande praktik och teori. Det som är så skönt på rtg här, är att det är mycket direktdigitaliserat, dvs det är inte alls mycket springande med bildplattor. Det är skönt, både ergonomiskt och arbetsmässigt. Oskarshamn har ju fått eloge för deras arbete med att kapa tidsköerna, vilket är redigt roligt. Vissa sjukhus har ju en väntetid på 8 månader, vem fasen vill vänta så länge??! Det sura är bara att akuten är borttagen under kvällar och helger, samt att alla trauman går till Västervik eller Kalmar, så det är ju inte direkt mycket av den varan. På gott och ont, det är en behaglig stämning på avdelningen och inte alls lika stressigt. Men lite akut vill man väl ha som färsking i yrket? ;-) Ska bli spännande att vara placerad i Växjö på praktiken, vilket gör att jag kan jämföra de båda ställena med varandra. Super, tycker åtminstone jag.

Djuren då? Ett tag sedan som jag nämnde dem. De är här alla tre nu, och stormtrivs. De fick åka med Chris upp igår, och det galdde mig. Myste en massa med dem. Dock är jag lite konfunderad över vad Nova styr med på nätterna, hon är helt hispig och gnyr och skäller. Ena stunden ska hon upp till oss, nästa ska hon ner, i tredje sekunden vill hon ut och när man väl släpper ut henne så ska hon in igen. Har testat med både att ignorera, lyssna och fya henne, nu vet jag inte vad jag ska göra längre. Problemet är ju att det inte bara är vi som sover här, utan som i natt även min bror och när mina föräldrar är hemma så kan ju även de störas i sin nattsömn. Det som är grejen är att hon inte är sådan här hemma i lägenheten eller om vi är hos någon annan, utan enbart här och ffa när vi går och lägger oss. Men förhoppningsvis så lugnar hon ner sig nu efter ngn natt eller så. Just nu ligger hon och sover nere pågolvet bredvid mig, säkert trött efter en dag ute i friska luften med kossorna, ngt hon aldrig sett förut, den unga damen. :-) Men det går bra med dem. Igår var det lite voffande på dem, men nu verkar hon fatta att de inte är farliga. Vilket är skönt!
Kissarna lever loppan här inne i huset, Chill verkar inte vilja gå ut (det öser ju ner regn...) och han går runt och försöker få så mkt gos som möjligt. Hundarna bryr han sig inte alls om nu längre, troligen pga. att han blivit så van vid Nova. Förr, när vi tog med dem upp var han alltid lite lurig och avvaktande vad det hjälpde hundarna, men nu är det en lätt match för honom. Savannah är som alltid, hon anpassar sig fort och igår var hon till och med och buffade på brorsan när han låg i soffan. Den lilla tösen är kelsjuk som få... Har förresten tänkt gå på någon utställning i sommar, det får bli en inofficell igen tror jag med det ger lite övning för mig och flickan. Så får vi öva på ståendet och att få bra kontakt med varandra. Sen blir det troligen en officiell i höst, i Växjö, om jag nu vågar. Kommer vara skitnervös, och det är ju sådan jäkla konkurrens där. Nova är superfin och har fått mkt beröm, men jag kan ju sabba allt med att jag inte vet hur man ska göra i ringen. Snälla, om ngn har tips - tala om dem! :-)

Har påbörjat migg "träningsprogram" inför Tjejklassikern denna vecka. Har varit ute på några promenader, sprungit några kilometer och sedan kört lite styrketräning. Igår blev det både löpning och styrka. Var och kikade på cykel idag, inne i stan. Funderar på att köpa en Scott, men vi får se. Lika bra att köpa en istället för att hyra eller ta ngn begangad. Då blir den som jag vill ha den och den passar mig allra bäst. Det blir ju några tusenlappar, men det kan det ju kanske vara värt. Tycker jag det är roligt får cykeln hänga med några år till, kanske t.o.m. en Vätternrunda (?!) och skulle det vara sista grejen, så är andrahandsvärdet inte fy skam, en cykel sjunker inte så mycket i pris, varav jag faktiskt som sagt funderar på att ändå köpa en ny.  

I tisdags så träffade jag flickorna här hemifrån, och det var redigt underbart att få se dem och prata lite. Jag sa nog inte så mycket, men det är bara för att jag tycker om att sitta och höra dem prata på. Jag tycker om att lyssna och höra dem prata om sitt liv, träffar ju dem alldeles för sällan så känner att jag vill veta vad de gör om dagarna. Kanske tycker de att jag är tråkig eller nonchalant, när jag inte säger så mycket, men det är bara för att jag är så glad. Då känns mitt liv och vad jag gör  mindre viktigt... Det blev mycket barnsnack, och ja, haha, det har jag ju inte så mycket att bidra med till. Men det är ändå kul att få vara en del av samtalet. Det är det. Iaf, summan av middagen var iaf god mat och härligt sällskap, som jag kommer på mer och mer att jag saknar oerhärt mycket de stunder jag är i Växjö. Önskar ibland att de varit närmare. Men, som jag sagt tidigare, de får mer än gärna komma till Växjö och hälsa på. Det finns alltid plats och sovplatser hos oss på Lancastervägen.

Snart är det dags för midsommar, vi åker nog till Halmstad som det ser ut nu och slår klackarna i taket. Vi är ett gäng på ca 15 pers. som ska vara där, inte alls fel! Brorsan och hans flicka hänger också med, så det blir kul. Ska bli skönt att få krama om Sofie och Tesse igen, och jag hoppas att Malin kan hitta fram tills oss oxå. Vore ju trist om man inte kunde ses ngn enstaka minut, då man ändå är i Halmstad! Så, det blir sill, färskpotatis, jordgubbar och snaps nästa fredag, var så säkra på det!

Dags att ta en sväng med de fyra små, de behöver nog en liten längre promenix inför kvällen...

/Fröken ♥S