Lancastervägen 7c

När jag var liten så såg jag alltid sommaren som en sista grej, innan ett "nytt år" tog fart. För mig är egentligen inte nyårsafton brytningen, utan när semestern/sommarlovet är slut, då är man laddad och tar nya tag. Jag är alltså inne i min slutliga fas på detta "Sofiaår" och det ska jag göra med så mycket glädje och positivitet det bara går. Jag ska försöka samla all energi i mig och i alla boxar som jag bara kan finna, och när livet känns surt och det verkar som all energi tagit slut inom mig, som det brukar bli i november och sådär någon gång i februari, så ska jag öppna några av de där boxarna som jag samlade en massa energi och minnen i, och njuta av all energi som min kropp fylls upp utav.

Jag startade sommaren med lite mer än en veckas ledighet och i morgon så sätter sommarvikariatet i gång på sjukhuset. Jag har ett så fantastiskt bra schema hela sommaren, med jobb måndag till fredag, jobb 7.30-16. Så härliga tider! Varje kväll och helg är alltså fri. Så är det inte alltid med ett jobb i vården. :-) ! Ska ju vara här i Oskarshamn/Kristdala hela sommaren, eller nåja, fram till 9 augusti. Sedan har jag några veckors ledigt fram tills det att skolan tar fart igen. Förhoppningsvis hinner jag med att hitta på lite roliga händelser, har lite planer tillsammans med flickorna i klassen och sen hittas det säkert på något ihop med sambo + brorsan och hans flickvän. Det brukar alltid bli något sådant. Sedan blir det ju Sthlm med MTSA-gänget. Ser jag fram emot, och vem vet, hoppas på att få träffa mina rosévänner från storstaden oxå. Den ena av dem håller jag tummarna för att kanske få se mer utav även i höst och resten av tiden på universitetet, vem vet? Tummarna hålls iaf hårt! Hade velat åka utomlands, men vi får se hur vädret blir. Sverige är ju också väldigt fint och har sina härliga smultronställen. Men framförallt så hoppas jag ju på att få träffa mina fina flickor här hemifrån nu, när jag för en gångs skull hittat hem under en liten längre period än vad jag haft de senaste gångna 3 åren. :-) !

Känns faktiskt lite konstigt när Chris och Nova åkte hem för ngn timme sedan, att veta att man inte ska ses på några dagar, men det kan bli både skönt och jobbigt. Vi har jobbat ifrån varann rätt mkt under vårt förhållande, och vi jobbade ju mycket båda två när vi var hemma i samma stad också, och sågs typ bara i dörren. Så det borde inte vara någon svår match för varken honom eller mig. Men det var ändå lite hugg i bröstet. Fast ser honom om bara ngn vecka, och det ska man ju klara av! Herre gud, vårt förhållande inleddes ju med att jag åkte utomlands för att arbeta utan att jag visste när jag skulle få komma hem igen! Det blev förvisso bara 5-6 veckor, men är man nykr, så är man! Då gick mailen varm, för ringa var ju inte att tänka på... Det är ju inga stora summor som hamnar på bankboken när man är reseledare. Och när man väl var hemma, så blev det jobb inom äldreomsorgen för mig ett tag, så då sågs vi bara på helgerna då också, och sen för allt igång... Med jobb i andra städer och jobbresor vart om varann. Men vi grejade det, och kommer fixa det här oxå. Varför jag nu ens ojar mig över det hela? Ska bli en totalt underbar sommar, och hade aldrig tagit den här chansen om jag inte vetat att vi skulle fixa detta. Kärleken är stark... Dock kommer jag sakna både Nova och kissarna ngt förfärligt denna sommar! Det blev tomt redan när de åkte, och då bör jag nog tillägga att mina föräldrar har 3 hundar OCH 5 katter som är totalt underbara här hemma på gården. Så varför klaga, som sagt? :-)

Nu sitter mamma äntligen i soffan. Ska nog ta och göra henne lite sällskap. Ha det gott!