Tjejklassikern 2010
Har bestämt mig för något jag länge har gått och tänkt på. 2010 känns som ett bra år att göra Tjejklassikern på. Har tänkt på det i flera år, men det har alltid kommit saker emellan - skador och resor. Men nu känner jag mig fit for fight, och förhoppningsvis så klarar mina höfter och mitt knä av Lidingöloppet som är i terräng. Å andra sidan, så är det en fördel för mig, för min kropp klarar hellre av grus och terräng än asfalt.
Vad är då Tjejklassikern för något? Ett tips om ni vill veta mer, så kan ni gå in och kika på länkarna i min meny till vänster och läsa mer än vad jag berättar, klicka på "En Svensk Klassiker". Men iaf, det innebär att man ska klara av fyra olika motionslopp på ett år, och vilka, är redan utvalda. Det är Tjejvättern som är på 10 mil och går av stapeln i juni, därefter kommer Vansbrosimmet för tjejer i juli på 1 km, i september så är det dags för terrängloppet ute på Lidingö, där vi springer 10 km och sist, men absolut inte minst, är det dags för Tjejvasan på 30km. :-) !! En utmaning för sådana tjejer som gillar det - för sådana som mig. Som sagt, så blir det inte något som kan räknas in i Tjejklassikern förrän nästa år, men jag kommer att börja träna redan nu. Har ändå lite funderingar på att fixa Tjejvasan i februari 2010, istället för som en sista grej 2011, vore ju inte helt fel. :-) Anledningen till att jag tror att jag kan ordna till längdskidåkningen rätt bra är för att ända sedan jag var liten så lade min morfar upp skidspår åt oss, och sedan fick vi åka med honom ut, grilla och mysa. Ibland var även andra delar av släkten med, inte sällan mina föräldrar, mostrar och kusiner. Det var fina tider det, en varm god kolgrillad korv med mumsig o'boy. Vill ha, vill ha! Vansbrosimmet är jag inte heller orolig för, jag har varit som en fisk i vattnet sedan jag var liten och kilometern simmade vi ofta när vi var i simhallen, hela familjen, om fredagkvällarna. Dock är det ju lite annorlunda med motströms och kallt vatten, men våtdräkt, vaselin och lite envishet lär räcka långt (man måste ju vara positiv!!). Tjejvättern då? Jaaa... Nu är det så att jag måste få till att hyra en mer sportaktig cykel tills dess eller så måste jag se till att kunna köpa en begagnad. Är det någon som vet om någon som har en tjejcykel till salu - hojta till! Sedan ska jag öva in rumpan på sadeln med x antal spinningpass i höst/vinter. Spinnade ju ofta förr innan jag åkte utomlands, så jag hoppas det fortfarande sitter i mig. Till Lidingöloppet är jag mest orolig - men jag har bra löparskor och marathonspringare i min släkt, så jag ska ta emot alla tips och råd jag kan få. I sommar blir det en hel del löpning hemma i trakterna, var så säkra på det.
Vad är då Tjejklassikern för något? Ett tips om ni vill veta mer, så kan ni gå in och kika på länkarna i min meny till vänster och läsa mer än vad jag berättar, klicka på "En Svensk Klassiker". Men iaf, det innebär att man ska klara av fyra olika motionslopp på ett år, och vilka, är redan utvalda. Det är Tjejvättern som är på 10 mil och går av stapeln i juni, därefter kommer Vansbrosimmet för tjejer i juli på 1 km, i september så är det dags för terrängloppet ute på Lidingö, där vi springer 10 km och sist, men absolut inte minst, är det dags för Tjejvasan på 30km. :-) !! En utmaning för sådana tjejer som gillar det - för sådana som mig. Som sagt, så blir det inte något som kan räknas in i Tjejklassikern förrän nästa år, men jag kommer att börja träna redan nu. Har ändå lite funderingar på att fixa Tjejvasan i februari 2010, istället för som en sista grej 2011, vore ju inte helt fel. :-) Anledningen till att jag tror att jag kan ordna till längdskidåkningen rätt bra är för att ända sedan jag var liten så lade min morfar upp skidspår åt oss, och sedan fick vi åka med honom ut, grilla och mysa. Ibland var även andra delar av släkten med, inte sällan mina föräldrar, mostrar och kusiner. Det var fina tider det, en varm god kolgrillad korv med mumsig o'boy. Vill ha, vill ha! Vansbrosimmet är jag inte heller orolig för, jag har varit som en fisk i vattnet sedan jag var liten och kilometern simmade vi ofta när vi var i simhallen, hela familjen, om fredagkvällarna. Dock är det ju lite annorlunda med motströms och kallt vatten, men våtdräkt, vaselin och lite envishet lär räcka långt (man måste ju vara positiv!!). Tjejvättern då? Jaaa... Nu är det så att jag måste få till att hyra en mer sportaktig cykel tills dess eller så måste jag se till att kunna köpa en begagnad. Är det någon som vet om någon som har en tjejcykel till salu - hojta till! Sedan ska jag öva in rumpan på sadeln med x antal spinningpass i höst/vinter. Spinnade ju ofta förr innan jag åkte utomlands, så jag hoppas det fortfarande sitter i mig. Till Lidingöloppet är jag mest orolig - men jag har bra löparskor och marathonspringare i min släkt, så jag ska ta emot alla tips och råd jag kan få. I sommar blir det en hel del löpning hemma i trakterna, var så säkra på det.
Hur som, så kommer ni nog få följa min träning här på bloggen, varvat med Novas nya hyss, katternas bus, min kärlek till Chris och allt annat som händer i mitt liv. Men är det någon som är på att göra klassikern tillsammans med mig så skulle jag bli jätteglad, kanske kan vi träna någon gång ihop oxå? Hur eller hur så kan det bli mysigt helgen då loppen r, då man tillsammans peppar varann innan och sedan efter firar med ett glas vin (om man inte är för trött, då hittar fnittret ändå...) och glada skratt!
Min senaste bekännelse alltså. Nu finns ingen återvändo, nu har jag er alla till vittnen att år 2010, blir det år då jag tar Tjejklassikern. Önska mig lycka till, och tror ni att jag inte fixar det - stoppa mig då i rättan tid, så jag inte tar vatten över huvudet!
På torsdag är min sista dag i skolan, sedan är det lov. Gaaah, vad skönt det ska bli!
SOMMARLOV...! ;-)
Ny vecka. Ny termin. Ny händelser.
Kom nyss hem från en promenad. Vi gick en hel del förr jag och Chris, men nu, med lilla Nova, så går vi rätt mkt varje dag. Enligt böcker så ska hon vid 3-4 månaders ålder gå ca 10-15 minuters sträckor. Är ju uppvuxen med hund, det är rätt skönt, på så vis så märker jag när hon är trött och när det är dags att gå hem. Vi lekte också lite mitt under promenaden. Stannade till vid en liten gräsplätt en bit från lägenheten och lekte samtidigt som vi repeterade lite KOM och STANNA. Hon är duktig på det där, är ju som jag nämnt tidigare så otroligt nyfiken, så det är lätt att lära henne. Vacker tass är det senaste nytillskottet, kanske jag redan har berättat? Och hon dansar rätt fint! Så nästa gång vi kommer hem till mina föräldrar kan ju deras lillkille och Nova ta sig en svängom, eller vad tycker du mamma? :-)
Jag vet ju lite lätt deppad förra veckan och ringde min kära mor för goda råd. Nova hade nämligen totalt blockerat kommandot LIGG. Men det var bara för en dag, nu går det som smort igen. Vet att man inte ska köra hårt med en valp, att man ska ta tillvara på valpperioden och jag har faktiskt fått back up på att jag inte tränar henne för hårt. Anledningen till att det går bra att få henne till att "lyda" är ju att hon tycker det är så otroligt roligt! Allt vi lärt henne går via lek, och det är väl inte dumt? Och sen är hon ju retriever och får man en liten bit av ett knäckebröd när man gör LIGG eller något, det är ju inte så dumt och då är det lättare att fixa det. :-) Tösen älskar SÖK, som vi brukar köra med henne då och då. Hon verkar ha lite ådror för spår (hennes far är duktig på det!) och hon verkar ha fått det med sig. Tycker det är skitkul, så jag brukar bryta sönder lite knäckebröd eller ta vanlig hundmat och slänga ut på golvet och låta henne söka efter det. Extas! :-) Sedan gillar hon att man lägger t.ex. en tom cremefrachie-burk över en liten godis, och sen aktivera sig med att få fram den ur burken... Bara lite tips, till er hundägare! :-) Ni är ju några stycken.. Hihi..
Annars? Lite om Sofias liv kanske? Har påbörjat en kurs nu ju, som jag nämnt tidigare, i läkemedel och sjukdomar. Väldigt intressant faktiskt, men fasen så mkt att få in i mitt lilla huvud till den 14 februari. Hur ska jag lyckas? (Inte stressa, inte stressa...) Har pluggat lite idag, missade föreläsning pga sjukhusbesök. Ska dit imorgon igen, och förhoppningsvis är jag ju klar till kl 10 då första föreläsningen startar för morgondagen. Vi ska ha lite farmakologi och ergonomi då, inte helt fel!
Ska alldeles snart till F&S på gymmöte. Länge sedan vi sågs allihop, om vi någonsin lyckats få ihopp alla samtidigt? Vet i fasen, nu när jag tänker efter..?! Har instruktioner på fredag, är ledig då och det ska bli så skönt! Har även tänkt att åka förbi Cajsa och se hur hon har det på jobbet och se det omtalade Evelid! :-) Kul. Dessutom är det fest och lite andra roliga tillställningar som händer i helgen. Nämligen fotografering och lite sådant på lördag fm/em och sedan party! Nice! Var länge sedan som jag gick ut så det ska bli riktigt kul faktiskt! På söndagen (bakfyllesjuk, kanske?!) så ska vi upp till min fina svägerska i Oskarshamn för att fira med pompa och ståt att hon fyller hela 21 år. Gratulerar! :-) Har räknat ut en rätt så fin present till flickebarnet...
Nej, om man skulle ta och skämma bort mannen lite. Han hade påbörjat köttbullelagning när jag kom hem vid lunch (jag avslutade det, haha...) men han ska snart iväg och jobba och en smörgås är han väl värd att få. :-P
/Sofia
Jag vet ju lite lätt deppad förra veckan och ringde min kära mor för goda råd. Nova hade nämligen totalt blockerat kommandot LIGG. Men det var bara för en dag, nu går det som smort igen. Vet att man inte ska köra hårt med en valp, att man ska ta tillvara på valpperioden och jag har faktiskt fått back up på att jag inte tränar henne för hårt. Anledningen till att det går bra att få henne till att "lyda" är ju att hon tycker det är så otroligt roligt! Allt vi lärt henne går via lek, och det är väl inte dumt? Och sen är hon ju retriever och får man en liten bit av ett knäckebröd när man gör LIGG eller något, det är ju inte så dumt och då är det lättare att fixa det. :-) Tösen älskar SÖK, som vi brukar köra med henne då och då. Hon verkar ha lite ådror för spår (hennes far är duktig på det!) och hon verkar ha fått det med sig. Tycker det är skitkul, så jag brukar bryta sönder lite knäckebröd eller ta vanlig hundmat och slänga ut på golvet och låta henne söka efter det. Extas! :-) Sedan gillar hon att man lägger t.ex. en tom cremefrachie-burk över en liten godis, och sen aktivera sig med att få fram den ur burken... Bara lite tips, till er hundägare! :-) Ni är ju några stycken.. Hihi..
Annars? Lite om Sofias liv kanske? Har påbörjat en kurs nu ju, som jag nämnt tidigare, i läkemedel och sjukdomar. Väldigt intressant faktiskt, men fasen så mkt att få in i mitt lilla huvud till den 14 februari. Hur ska jag lyckas? (Inte stressa, inte stressa...) Har pluggat lite idag, missade föreläsning pga sjukhusbesök. Ska dit imorgon igen, och förhoppningsvis är jag ju klar till kl 10 då första föreläsningen startar för morgondagen. Vi ska ha lite farmakologi och ergonomi då, inte helt fel!
Ska alldeles snart till F&S på gymmöte. Länge sedan vi sågs allihop, om vi någonsin lyckats få ihopp alla samtidigt? Vet i fasen, nu när jag tänker efter..?! Har instruktioner på fredag, är ledig då och det ska bli så skönt! Har även tänkt att åka förbi Cajsa och se hur hon har det på jobbet och se det omtalade Evelid! :-) Kul. Dessutom är det fest och lite andra roliga tillställningar som händer i helgen. Nämligen fotografering och lite sådant på lördag fm/em och sedan party! Nice! Var länge sedan som jag gick ut så det ska bli riktigt kul faktiskt! På söndagen (bakfyllesjuk, kanske?!) så ska vi upp till min fina svägerska i Oskarshamn för att fira med pompa och ståt att hon fyller hela 21 år. Gratulerar! :-) Har räknat ut en rätt så fin present till flickebarnet...
Nej, om man skulle ta och skämma bort mannen lite. Han hade påbörjat köttbullelagning när jag kom hem vid lunch (jag avslutade det, haha...) men han ska snart iväg och jobba och en smörgås är han väl värd att få. :-P
/Sofia
Goa pengar!
Förra veckan fick jag tillbaka skattepengar! Och det är härliga och efterlängtade pengar, som jag faktiskt inte visste om för fram tills någon månad sen! Haha, så det kan bli, eller hur? :-) Men att jag verkligen skulle få dem, det fick jag reda på i slutet av förra veckan och ja, nu när jag kollade mitt konto, så ja, då fanns de där! Wiie!
Har varit på Chris lillebrors spelning på Palladium idag. Ska ta mig något gott att äta nu och sen ska vi till hans mamma och fika lite. Är hungrig som en varg! Har inte ätit något sedan min frukost, förutom en kexchoklad, och det kommer man ju inte vidare långt på.
I morgon har jag föreläsning och sedan ska jag försöka ta en passande buss till Hultsfred, men det verkar gå dåligt med dem, så jag kanske åker till Oskarshamn eller Hultsfred på tisdag istället. Men i morgon hade varit allra skönast!
Nej nu, dags för duschen nu...
Tiden försvinner förbi.
Ja, den som någonsin säger att tiden går långsamt, är ett barn ej uppnådd ungdoms ålder. Som vuxen tycker jag att dygnet borde ha 48 timmar och man förstår liksom inte hur vår kunde bli till vinter, så fort! Sitter här nu och förundras över att det nu är första december om någon dag och jag har alldeles snart fixat en termin på universitetet. Det har hänt så otroligt mycket under detta år och troligen kommer jag, som enligt tradtionen, göra en "årslista" på gott och ont. Den gjordes 2003, och varje år därefter. Kanske inte just 2006, men nog gjorde jag det?! Borde nog gå tillbaka till min gamla blogg och kika. Det är i alla fall en sådan där grej som jag har gjort sedan barnsben, fast då i dagböcker. Det har liksom hjälpt mig att få ut det bra av ett år och fått mig att lära av mina misstag. Det som faktiskt är skönast att inse, även om det är efter en längre tid, är att när man har ett facit i hand så förstår man varför saker och ting oftast händer. Fastän att man just vid tillfället, skriker och svär, för att man förstår inte vad man gjort för att ja, förtjäna det. Men ja, sen så ser man den röda tråden...
Längtar tills jul, då vi får vår tidiga julklapp. Jag ser fram emot vårt traditionella nyårsfirande med de bästa från Skåneland. Gudars skymning, vad skönt det ska bli att få sätta sig ned och prata med min själsfrände och få skratta med henne. I år så firas julen åtskilt, Chris ska vara här hemma i Växjö och jag och vår tös åker upp till min familj i Kristdala. Dock är det för två nätter, sedan kommer jag hem framåt juldagen och tänkte hälsa på svärfar och familjen i Öjaby. De är så mysiga, så förhoppningsvis så får vi kika förbi hos dem och ha lite julmys efter att de har varit hos Chris farmor, där deras julmiddag brukar hållas. Det är i alla fall vad jag önskar mig i julklapp, mys med vår familj. Först en självklar julaftonskväll med mina föräldrar, syskon, mostrar och kusiner och sedan med Chris familj dagarna efter. För även om jag kanske inte alltid trivs här i staden, så må det sägas att jag har blivit varmt bemött av hans familj och det betyder mycket för mig som är rätt så känslig när det gäller att träffa nya människor. Kommer kika in till Chris mamma på annandagen, om det är okej, även där. :-)
Har hittat de perfekta julklapparna, så nu är allt "klappat och klart!" Tänker inte ens ge någon ledtråd här för jag vet att vissa läser bloggen dagligen (haha) men ni kommer nog inte bli besvikna! Säga vad ni vill, att jag t.ex. inte ska köpa något för att jag är student men jag vill verkligen det! Detta är liksom inte något man bara stoppar undan i en mörk garderob, så mycket kan väl tilläggas utan att säga för mycket... :-)
Idag har jag och guldklimparna hemma i lägenheten har tonårsbråk! Eller, ja, jag och Chill! Nu är det hans tur, och det stämmer väl kanske med djur också, att killarna kommer senare in i puberteten? För nu är det han som gör allt för att jäklas, och snor saker från hyllor och lådor. Men han är rätt charmig ändå, och självklart är det bästa som finns när matte eller husse sätter på vattenkranen! Så idag lät jag ännu en gång den stå och droppa, det höll honom sysselsatt i närmare en timme! Sedan kom han och ville ha gos, medan jag satt och pluggade lite innan jag skulle iväg för att jobba. Savannah somnade sött i vår garderob, efter att vi fajtats tillsammans mot Chill och alla råttor som ligger och dräller där hemma.. :-)
Som ni ser, jag ÄR en småbarnsmamma! :-) Typ.. Haha..
Ta hand om er! /S
Längtar tills jul, då vi får vår tidiga julklapp. Jag ser fram emot vårt traditionella nyårsfirande med de bästa från Skåneland. Gudars skymning, vad skönt det ska bli att få sätta sig ned och prata med min själsfrände och få skratta med henne. I år så firas julen åtskilt, Chris ska vara här hemma i Växjö och jag och vår tös åker upp till min familj i Kristdala. Dock är det för två nätter, sedan kommer jag hem framåt juldagen och tänkte hälsa på svärfar och familjen i Öjaby. De är så mysiga, så förhoppningsvis så får vi kika förbi hos dem och ha lite julmys efter att de har varit hos Chris farmor, där deras julmiddag brukar hållas. Det är i alla fall vad jag önskar mig i julklapp, mys med vår familj. Först en självklar julaftonskväll med mina föräldrar, syskon, mostrar och kusiner och sedan med Chris familj dagarna efter. För även om jag kanske inte alltid trivs här i staden, så må det sägas att jag har blivit varmt bemött av hans familj och det betyder mycket för mig som är rätt så känslig när det gäller att träffa nya människor. Kommer kika in till Chris mamma på annandagen, om det är okej, även där. :-)
Har hittat de perfekta julklapparna, så nu är allt "klappat och klart!" Tänker inte ens ge någon ledtråd här för jag vet att vissa läser bloggen dagligen (haha) men ni kommer nog inte bli besvikna! Säga vad ni vill, att jag t.ex. inte ska köpa något för att jag är student men jag vill verkligen det! Detta är liksom inte något man bara stoppar undan i en mörk garderob, så mycket kan väl tilläggas utan att säga för mycket... :-)
Idag har jag och guldklimparna hemma i lägenheten har tonårsbråk! Eller, ja, jag och Chill! Nu är det hans tur, och det stämmer väl kanske med djur också, att killarna kommer senare in i puberteten? För nu är det han som gör allt för att jäklas, och snor saker från hyllor och lådor. Men han är rätt charmig ändå, och självklart är det bästa som finns när matte eller husse sätter på vattenkranen! Så idag lät jag ännu en gång den stå och droppa, det höll honom sysselsatt i närmare en timme! Sedan kom han och ville ha gos, medan jag satt och pluggade lite innan jag skulle iväg för att jobba. Savannah somnade sött i vår garderob, efter att vi fajtats tillsammans mot Chill och alla råttor som ligger och dräller där hemma.. :-)
Som ni ser, jag ÄR en småbarnsmamma! :-) Typ.. Haha..
Ta hand om er! /S
Morsgris!
Idag, efter min föreläsning i kulturella fördomar och bemötanden, så kom min mamma hit! Förstår ni hur lycklig jag är efter att ha haft min mamma här en hel dag? Vi gjorde soppa till lunch ihop, pratade en massa, gick ut och gick i snålblåsten och sedan shoppade vi lite kläder till hennes julfest på lördag med företaget. Grädden på moset är att jag fick både lussekatter och kringlor av henne, så det kunde inte bli bättre! De smaskade vi på efter den långa promenaden och värmde oss med en kopp te. Det var så skönt att ha henne här och få prata och ja, gråta.
Det är inget kul för tillfället, mycket känns komplicerat men ljusglimten i detta är min familj (Chris familj och min egen), mina vänner och våra guldklimpar till katter och snart vår lilla Goldenflicka. Men framför allt att jag har Chris och att vi stöttar varandra. Det är inte kul när båda har det stressigt och jobbigt. Det är svårt att ta vara på sig själv då och tyvärr går det ju ut över de allra närmaste. Mamma har också märkt mina felstavningar och meningsbyggnadsfel här i bloggen, så hon sa idag att hon ibland undrade om det var jag som skrivit texten som jag nyss lagt in. Det är det, men jag tappar ord och tangenterna dansar som de själva vill. Sen märker jag det när jag publicerat inlägget och korr-läser, men då orkar jag inte gå tillbaka och ändra.
Jag, som varit som en hök över mammas axel när hon skriver på datorn eller andra texter och sagt att "där ska det vara ett komma, det heter -att xxx, sätt punkt där så blir meningen lättare att läsa..." Ja, det är kanske mitt gamla jag? Som älskade att sitta framför datorn och skriva allt som kom upp i mitt huvud, att få omvandla erfarenheter till egna ord och nå ut med en oro i ord som blir till poesi eller tänkvärda visdomsord. Mamma har sagt att jag ska skriva om dessa år, då det har varit jobbigt - men otroligt lärorikt - för mig. Jag vet redan vad den ordbunten skulle heta. Det är dock hemligt, ni kanske snor idéen annars? Hehe...
I alla fall, läget är sådant att jag igen tappar minnet (så frågar jag två gånger vad du har sagt, eller berättar samma sak igen, så är det inte för att jag är ointresserad eller vill visa att jag finns, bara att jag inte vet om jag sagt det innan eller inte.) och nu blir ex. sladd till sallad, lampa blir till lack och idag var jag frusterade när jag inte visste hur jag uttalade hann (!!) utan det blev hang. Inte långt ifrån men kan ni verkligen sätta er in i hur ledsamt det är för mig att veta om ordet och ha det i huvudet men inte veta hur jag säger det? Det gjorde mig riktigt ledsen och även om jag själv skrattar när jag frågar varför alla "sallader" måste ligga bakom högtalaren och se fula ut, så tar det emot att erkänna att jag nyss sa sallad när jag menade alla "sladdar".
Jag skäms, men nu vågar jag gå ut med det. Kanske helt sjukt att jag skriver om det här på bloggen men jag tycker om att skriva här och kanske kan jag hjälpa någon med det jag upplever varje dag? Kanske klär jag av mig och blottar strupen, så som jag förr har jämfört det med, men jag vet inte vad jag annars skulle göra. Här tar jag itu med det som inuti mig brinner. Förlåt. Men faktiskt, orkar ni inte läsa så kan ni gå härifrån och tycker ni att jag är patetiskt kan ni också kila vidare på vårt stora nät. Dock vet jag att det är de närmsta av er som läser, kanske några fler? Har ju inte namn på er förutom ni som själva berättat att ni läser.
Nu ska jag studera lite, vara lite klyftig och läsa hjärtat då vi ska dissekera ett djurhjärta i morgon kväll. Dessutom ska jag ha en instruktion i morgon efter lunch och tänkte försöka hinna med att själv träna, vi får väl se!
C Ya! ♥
Vår nya lilla flicka!
Idag har vi varit nere i Bromölla och sett ut vem av valparna i Gold Klitt's kennel som ska bli vår egna lilla tös. Och gudars så svårt det är! Alla var som söta små nallebjörnar, och de är ju så otroligt lika varandra. Lite skillnader dock, men i huvudsak lika. Men man får kolla lite extra - den har mörkare nos, den mer framsatta öron, den är lite knubbigare, den är mindre, den är lite grövre om tassarna osv. Men jag må säga att det var väldigt svårt, för de var så goa allihop. De hade nyss ätit när vi kom dit och var alla lite trötta, så vissa hade lite mer energi än andra, men det säger ju inte att de är de mest nyfikna. Till slut så hade vi "sållat" bort två av flickorna och valde mellan två som var praktiskt taget identiska. Det blev höger bak! ;-) Hon var jättefin när hon stod upp och har fina mysiga ögon. Dock var den andra tiken lite mer nyfiken men Chris blev helt förälskad sen första minut i hon som vi valde, jag också naturligtvis, de två i slutet var mina favoriter. Jag tror nog att de var rätt lika varandra över huvudtaget och det ska bli så otroligt spännande och kul, det som kommer att ske om si så där 3,5 vecka! Den 16 december så flyttar hon in och blir en del av familjen Eliasson/Johansson. Visst är hon härlig, vår lilla flicka?
Nya matte håller i systeryster och jag ligger på den mysiga filten.
Här är jag! Syster sover (måste vara min tvilling!) och jag håller koll på min nya familj.
För övrigt så jobbade jag fredagskvällen och igår kom kusinen ner och ja, haha, jag klådde henne i 7:an och Kinesisk skitgubbe. (I alla fall de flesta gångerna). Vi såg dessutom lite film och ja, bara pratade. Hon behöver prata av sig lite och jag tänker på henne, huja, det hon går igenom just nu är inte något man önskar någon! Men jag finns här, och det vet hon. Självklart blev det lite shopping på stan, vi är ju för jissenamn tjejer! :-) Dock köpte jag inget än hämtmat till kvällen, varken jag eller Chris orkade laga mat så ja, det blev der hederliga Koh Thai och deras Bamee. Kärlek i mängder, det ni!
Ska plugga lite nu tänkte jag. Chris jobbar och kissarna är rätt trötta, så jag tror att jag tar och kryper upp i soffan med en kopp te. I morgon kommer mamma och hälsar på och det ser jag fram emot.
Ha en skön söndag!
Konstigt.
Jag trodde att jag skulle börja må bättre så här efter några månader med rutin osv. Och jo, lite bättre mår jag nog, trivs ju så otroligt med studierna och mina nya vänner! Dock är det mycket på flera andra håll och jag har brottats med en jäkla förkylning nu sedan tidigt i höstas. Orka? Känns som jag bara klagar just nu, och jag hatar att klaga, för jag vill ju ge järnet... Dock så blev jag lite ledsen på mig själv idag, när jag läste igenom mina inlägg. Fortfarande tangenterna som hoppar omkring som jag inte vill och stavningen är sisådär - jag, som alltid varit så förbannat bra på rättstavning, hade förr nästan aldrig fel. Det enda fel jag vet jag verkligen haft är "Taggtrådsstängsel" och jag vet iofs inte än idag om det är rättstavat... Men nu blir det konstiga stavningar, konstiga meningar osv. Usch. Det värsta är att den där känslan börjar komma över en igen, som man kände i våras. Ska jobba ikväll, och ärligt, så vet jag inte om jag orkar. En klump i magen av obehag. Den här veckan har många tårars fällts och många svordomar har kommit ur min mun. Tur att jag har min älskade Chris som står ut med mig och min mamma som är ett otroligt stöd fastän hon är så många mil bort.
Har bakat Chris favoritkakor idag och ska snart sätta mig ned och plugga lite innan det är dags för att åka till jobbet. Funderar på om jag inte ska ta med mig egen mat idag, för annars lär jag få vänta på kvällsmat från restaurangen, om den nu är öppen. Sån koll jag har just idag, inte..! Och den där tentan jag gjorde för 3 veckor sedan, den väntar jag fortfarande på. Börjar bli skapligt nervös - tänk om jag inte har fixat den?
Kom närmare ett slag, följ mina andetag. Titta mig i ögonen, titta mig djupt. Vad ser du? Vad ser jag? Håll mig hårt och släpp inte taget, låt mig förstå hur det verkligen är. Skrik åt mig, sätt mig på plats. Ser du inte, jag klarar det inte själv? Lyssna på mina ord, kom med de kloka meningarna. Låt oss filosofera, fram tills natten blir gryning. Låt oss njuta av vårt egna liv, att det är vår tid nu. Även om vi inte blir visare, så blir vi dock lättare av att kunna få dela oron med varann.
Har bakat Chris favoritkakor idag och ska snart sätta mig ned och plugga lite innan det är dags för att åka till jobbet. Funderar på om jag inte ska ta med mig egen mat idag, för annars lär jag få vänta på kvällsmat från restaurangen, om den nu är öppen. Sån koll jag har just idag, inte..! Och den där tentan jag gjorde för 3 veckor sedan, den väntar jag fortfarande på. Börjar bli skapligt nervös - tänk om jag inte har fixat den?
Kom närmare ett slag, följ mina andetag. Titta mig i ögonen, titta mig djupt. Vad ser du? Vad ser jag? Håll mig hårt och släpp inte taget, låt mig förstå hur det verkligen är. Skrik åt mig, sätt mig på plats. Ser du inte, jag klarar det inte själv? Lyssna på mina ord, kom med de kloka meningarna. Låt oss filosofera, fram tills natten blir gryning. Låt oss njuta av vårt egna liv, att det är vår tid nu. Även om vi inte blir visare, så blir vi dock lättare av att kunna få dela oron med varann.
Vägen till röntgensjuksköterska.
Haha, märker att jag skriver väldigt mycket om skolan just nu, men jag tror en stor anledning till det är att jag trivs så jäkla bra. Jag tycker det är väldigt roligt och intressant faktiskt, och sedan att klassen, ja, min basgrupp kan jag väl säga mest om, är ett helt gäng med en massa goa tjejer! Det gör ju att det är ännu lättare att ta sig ut till campus om dagarna. Igår började vi faktiskt att öva på ven -och kapillärprov, sätta PVK och idag så avslutades de praktiska övningarna med injektioner. Faktiskt, så var injektionerna det som jag var mest nervös över, men jag jag måste säga att när man väl känt själv att det inte var så farligt så var det inte lika jobbigt att sticka in de långa nålarna i mina små klasskamrater. :-) För vi var väldigt duktiga, tycker jag allt, för även om vi inte behövde så testa faktiskt alla i gruppen på att dels ge en injektion till en av oss i gruppen så att det blev lite mer "in real life" och sedan så var vi alla "patienter"! Applåder, applåder! :-). Igår satte Malin PVK på mig och hon lyckades så bra, och jag som brukar vara ängslig, men hon var så lugn så ja, hon får gärna göra det igen! Tänk om hon hade gjort det alla det förr oxå! har ju nämligen legat inne på sjukhus en hel del i mina dagar och har varit med om exemplar som inte borde handskas med nålar och katetrar, så mycket kan ju tilläggas. Malin däremot, hon är som gjord för det. Så eloge till dig, gumman! Tesse fixade den intramuskulära finfint, tro mig! Så många intramuskulära injektioner som jag fått pga min förbaskade höftproblem, så vet jag! :-)
Igår var det "ladies-night" hemma på Lancastervägen. Mys! Är så otroligt glad över att jag fått de här vännerna här i Växjö, det förgyller verkligen min vardag (och helgerna). För saknaden efter mina vänner hemifrån är och var stor, dock har jag sedan jag lärde känna dessa tjejer hittat ett lugn. Förut var jag "orolig" över att inte hitta någon att prata om min vardag med igen osv. Men igår insåg jag att jag har dem rätt framför näsan, i princip var dag då vi är på föreläsningar och gör andra saker tillsammans, fikar, pratar, skrattar... Vi hyrde en film igår och käkade tacos, sedan efter att de andra tjejerna hade lämnat oss så gick klockan fort. Det fanns mycket att prata om, mellan Malin och mig, och det var skönt att få prata ut. Så tack! Är glad att det finns en extra tandborste i mitt badrum och det finns alltid lakan som passar min soffa, glöm inte det, då du är på väg till ett kallt hus på Väster. :-P
Har pluggat idag, och haft lite instruktioner. Hade velat tränat själv idag, men är alldeles för trött och är fortfarande väldigt förkyld, så jag skippade det. Åkte istället hem och gjorde lite mat, potatismos och rishultskorv. Haha, Chris skämdes så otroligt mycket. Jag frågade honom om han tyckte om potatismoset och hans svar löd så här "Ja, det var väldigt gott för att vara pulvermos". Jag fick nästan hjärtat i halsgropen och just i samma stund som jag frågade honom "Vad sa du?" så öppnade han skåpsdörren till soporna och fick se allt potatisskal... Haha, jag skrattade och Chris skämdes! Tacka nog att pulvermos kan vara gått vid elden en sommarkväll men dock inte i mitt hus när husmanskost vankas! Då ska det vara riktiga (eller rediga som jag helst säger) grejer i fröken Johanssons kök! Så det så! Men som plåster på såren så tappade Chris upp ett varmt bad och då lyckades han dra mig från mina pluggböcker och krypa ner i ett varmt bad för att ligga där en stund och filosofera med honom och massagebubbla lite. Det är inte helt fel, eller hur?
Nej ni, dags för Greys Anatomy! Har jag längtat efter i en heeeel vecka! :-D
Idag är visdomsorden enkla: Carpe Diem!
Igår var det "ladies-night" hemma på Lancastervägen. Mys! Är så otroligt glad över att jag fått de här vännerna här i Växjö, det förgyller verkligen min vardag (och helgerna). För saknaden efter mina vänner hemifrån är och var stor, dock har jag sedan jag lärde känna dessa tjejer hittat ett lugn. Förut var jag "orolig" över att inte hitta någon att prata om min vardag med igen osv. Men igår insåg jag att jag har dem rätt framför näsan, i princip var dag då vi är på föreläsningar och gör andra saker tillsammans, fikar, pratar, skrattar... Vi hyrde en film igår och käkade tacos, sedan efter att de andra tjejerna hade lämnat oss så gick klockan fort. Det fanns mycket att prata om, mellan Malin och mig, och det var skönt att få prata ut. Så tack! Är glad att det finns en extra tandborste i mitt badrum och det finns alltid lakan som passar min soffa, glöm inte det, då du är på väg till ett kallt hus på Väster. :-P
Har pluggat idag, och haft lite instruktioner. Hade velat tränat själv idag, men är alldeles för trött och är fortfarande väldigt förkyld, så jag skippade det. Åkte istället hem och gjorde lite mat, potatismos och rishultskorv. Haha, Chris skämdes så otroligt mycket. Jag frågade honom om han tyckte om potatismoset och hans svar löd så här "Ja, det var väldigt gott för att vara pulvermos". Jag fick nästan hjärtat i halsgropen och just i samma stund som jag frågade honom "Vad sa du?" så öppnade han skåpsdörren till soporna och fick se allt potatisskal... Haha, jag skrattade och Chris skämdes! Tacka nog att pulvermos kan vara gått vid elden en sommarkväll men dock inte i mitt hus när husmanskost vankas! Då ska det vara riktiga (eller rediga som jag helst säger) grejer i fröken Johanssons kök! Så det så! Men som plåster på såren så tappade Chris upp ett varmt bad och då lyckades han dra mig från mina pluggböcker och krypa ner i ett varmt bad för att ligga där en stund och filosofera med honom och massagebubbla lite. Det är inte helt fel, eller hur?
Nej ni, dags för Greys Anatomy! Har jag längtat efter i en heeeel vecka! :-D
Idag är visdomsorden enkla: Carpe Diem!
En vis ...
En vis människa gör sist det en dåre skulle göra först.
Är det inte ibland av lathet man går den stigen som redan så många har vandrat på, eller är det av rädsla för att inte förlora. Gör man det i tron av inte inte behöva ge upp och återvända till ruta ett eller är det för att man har sett lyckan i andras ögon? Är lyckan densamma hos var människa eller är det inte så att vi är alla olika, därför blir vi därför lyckliga av olika ting. Bara för att just den stigen var den rätta vägen för dig, så kanske den inte är det för mig. Så varför tveka och leta vägskäl när terrängen rakt framför ser helt okej ut? Förvisso några få uppförsbackar, som säkerligen är jobbigare än vad de ser ut, men i slutändan så har du både fått erfarenheter rikare, minnen att skratta åt och tårar som slätas ut då du väl är framme och erkänner för dig själv "det var det värt!" Har vi inte alla legat (eller lugge som vi säger därifrån jag kommer) och sparkat med knytnävarna i golvet, förtvivlat ryckt oss i håret, förbannat och snabbt torkat av den ovälkomna tåren på kinden bara för att de alternativ man ser framför sig är alltför långt borta eller åt helt fel håll?
Så varför ligga där och tycka synd om sig själv? Nu talar jag emot dagens visdom, varför inte gå vägen först och bevisa för omvärlden att det faktiskt går, eller om det nu inte skulle gå, sträck på dig, vänd om samma väg tillbaka och tänk på att du kan säga "jag försökte åtminstone, gjorde du?" om någon ifrågasätter ditt val. Och om du skulle välja att snedda vägen lite, för du har ett stort berg framför dig och inser det dumma i att försöka klättra över det, så fråga då dig själv "kan jag inte lära mig något nyttigt på omvägen?" Ibland tar det längre tid en tänkt till målet, men till slut och med viljan och fanan högt, så når du oftast dit. Ibland eller oftast, behövs stöd och en nära vän som en klippa i stormen, men det är du själv som bestämmer till slut och ingen annan. För om det är någon annan som tar ditt beslut, hur ska du då stolt kunna säga "jag gjorde det" och det inte var vad du själv ville och om det var ditt eget initiativ? Sedan behövs förstås hjälp på vägen, ibland ses saker klarare med andras ögon. Men glöm aldrig bort din egen styrka, för den är det starkaste och mest världefullaste du har. Framförallt när du är som svagast och inte ser ett slut på allt elände...
Det var dagens ord för mig. Nu ska jag till moster och fira hennes 55 årsdag. Har haft en väldigt mysig dag med Emma, Noel och Daniel. Lunch och fika. Nåde er om ni flyttar bort, till typ Växjö, då vi tar oss i kragen och flyttar hema hit igen.. :-)
/S*
Är det inte ibland av lathet man går den stigen som redan så många har vandrat på, eller är det av rädsla för att inte förlora. Gör man det i tron av inte inte behöva ge upp och återvända till ruta ett eller är det för att man har sett lyckan i andras ögon? Är lyckan densamma hos var människa eller är det inte så att vi är alla olika, därför blir vi därför lyckliga av olika ting. Bara för att just den stigen var den rätta vägen för dig, så kanske den inte är det för mig. Så varför tveka och leta vägskäl när terrängen rakt framför ser helt okej ut? Förvisso några få uppförsbackar, som säkerligen är jobbigare än vad de ser ut, men i slutändan så har du både fått erfarenheter rikare, minnen att skratta åt och tårar som slätas ut då du väl är framme och erkänner för dig själv "det var det värt!" Har vi inte alla legat (eller lugge som vi säger därifrån jag kommer) och sparkat med knytnävarna i golvet, förtvivlat ryckt oss i håret, förbannat och snabbt torkat av den ovälkomna tåren på kinden bara för att de alternativ man ser framför sig är alltför långt borta eller åt helt fel håll?
Så varför ligga där och tycka synd om sig själv? Nu talar jag emot dagens visdom, varför inte gå vägen först och bevisa för omvärlden att det faktiskt går, eller om det nu inte skulle gå, sträck på dig, vänd om samma väg tillbaka och tänk på att du kan säga "jag försökte åtminstone, gjorde du?" om någon ifrågasätter ditt val. Och om du skulle välja att snedda vägen lite, för du har ett stort berg framför dig och inser det dumma i att försöka klättra över det, så fråga då dig själv "kan jag inte lära mig något nyttigt på omvägen?" Ibland tar det längre tid en tänkt till målet, men till slut och med viljan och fanan högt, så når du oftast dit. Ibland eller oftast, behövs stöd och en nära vän som en klippa i stormen, men det är du själv som bestämmer till slut och ingen annan. För om det är någon annan som tar ditt beslut, hur ska du då stolt kunna säga "jag gjorde det" och det inte var vad du själv ville och om det var ditt eget initiativ? Sedan behövs förstås hjälp på vägen, ibland ses saker klarare med andras ögon. Men glöm aldrig bort din egen styrka, för den är det starkaste och mest världefullaste du har. Framförallt när du är som svagast och inte ser ett slut på allt elände...
Det var dagens ord för mig. Nu ska jag till moster och fira hennes 55 årsdag. Har haft en väldigt mysig dag med Emma, Noel och Daniel. Lunch och fika. Nåde er om ni flyttar bort, till typ Växjö, då vi tar oss i kragen och flyttar hema hit igen.. :-)
/S*
En tanke jag länge har haft.
Vart tar all tid vägen? Börjar man bli vuxen när de tankarna kommer till en? Hur kunde månaderna sen hemkomsten försvinna förbi? Räknar dagarna som ska komma, men varför det? De försvinner ändå förbi och snart sitter man där och skrattar åt minnen som var, men som för mig i nuet är morgondagen. Det är konstigt. Som liten var 24 dagar fram till julafton ett helt liv. Nu är 24 dagar lika länge som dygnets antal timmar. Ska lära mig uppskatta det jag har nu, innan det är försent.
Det finns så mycket jag vill få fram, viska ömt i ditt öra och smeka din hud varsamt för att få dig att förstå. Ligga med huvudet mot ditt bröst och bara få känna livet andas, i dig och i mig. Känna doften från ditt rakvatten eller svetten från den senaste träningen, för mig kvittar det vad det är som doftar, bara det är du, doften av dig. Jag vill lägga huvudet på sne och få dig att le och inse varför jag finns hos dig. Jag vill få dig att förstå att det är kärlek jag känner, och att inget i världen kan ändra på det.
Kyla. Hårda blickar. Hårda slag i väggar och dörrar. Skrik och elaka ord. Den tystnad som gör ondast är den oförtjänta. Ord som inte sägs, men som ligger under skalet och bör sägas, blir inte sagda pga. stolthet. Vilken stolthet? Idioti. Tåren rinner i brist på att öppet kunna visa känslorna som väller inom mig, i rädsla över att du tror något annat. I rädsla över att bli lämnad där igen med en start på nytt.
En start jag inte vill vara del av. Jag vill fortsätta på den väg jag vandrar, jag trivs bra med dig som mitt sällskap. För mig är du mitt allt, tillsammans med det som gör mig lycklig. Jag är bara så oförmögen att veta om hur jag visar det.
Ta min hand - och håll den hårt - då kommer jag aldrig att släppa den.
Det finns så mycket jag vill få fram, viska ömt i ditt öra och smeka din hud varsamt för att få dig att förstå. Ligga med huvudet mot ditt bröst och bara få känna livet andas, i dig och i mig. Känna doften från ditt rakvatten eller svetten från den senaste träningen, för mig kvittar det vad det är som doftar, bara det är du, doften av dig. Jag vill lägga huvudet på sne och få dig att le och inse varför jag finns hos dig. Jag vill få dig att förstå att det är kärlek jag känner, och att inget i världen kan ändra på det.
Kyla. Hårda blickar. Hårda slag i väggar och dörrar. Skrik och elaka ord. Den tystnad som gör ondast är den oförtjänta. Ord som inte sägs, men som ligger under skalet och bör sägas, blir inte sagda pga. stolthet. Vilken stolthet? Idioti. Tåren rinner i brist på att öppet kunna visa känslorna som väller inom mig, i rädsla över att du tror något annat. I rädsla över att bli lämnad där igen med en start på nytt.
En start jag inte vill vara del av. Jag vill fortsätta på den väg jag vandrar, jag trivs bra med dig som mitt sällskap. För mig är du mitt allt, tillsammans med det som gör mig lycklig. Jag är bara så oförmögen att veta om hur jag visar det.
Ta min hand - och håll den hårt - då kommer jag aldrig att släppa den.
Leende spegel, med brister och fel.
Med en varsam hand, ett vänligt ord. En blick av kärlek, en kraft av styrka och fyllnad av mod. Tittar mig om, ser ni vad jag ser? En värld att drömma om, men där, ser ni? Törnrosen med sina buskar, som gör att såret läker sakta och du glömmer aldrig dess tagg. Så vacker att se på, så varsamma blad. Men gå ej för nära dess inre, det kan ge dig obehag. Blanka ögon, i brist av vetskapen vad som är bäst och vad som är rätt. En fråga, med tomma och ekande svar, kanske en brist på rädsla och ett liv i en passande rutin.
Leende spegel, jag ser det inte du ser. Bakom alla lager döljs den person som bör kännas allra mest. Skrapa lite på ytan, visa ömhet och förståelse. Räck ut handen och låt mig lägga pannan mot ditt bröst. Vilse i ensamheten, i en ensamhet fylld av värme och kärlek. Det är inte lätt att förstå, men ett försök är gott nog. Dra din hand genom mitt hår, lyssna till orden som leker på mina läppar. Låt mig forma orden och forma dem vidare åt mig. Låt tåren rinna där den rinner, den torkar snart min vän. Låt mig få känna smärtan av törnrosen, men finns där för mig när jag ställt mig upp igen.
Skrik ord och tankar, tala tyst en stund. Tomma blickar är ingen mening, en fylld blick säger mer än tusen ord. Skrapa lite mera, kom närmare intill. Det finns en individ att lära känna, men bara om du vill. Ser du färgerna? Purpur, guld och grönt. Det blåa, ser du? Det lugnar, medan elden inom mig är röd. Det gråa har sina dagar, det svarta går inte att komma ifrån. Det vita blir mitt en vacker dag, och det rosa ligger kanske för min famn om ett litet tag.
Att tala i gåtor, är min specialité, men skrapa lite mer, vänd mig ut och in, du kommer att förstå. Förstånd gör allting lättare, jag vill våga tro. Så öppna dig famn, låt oss slå oss ner och bara njuta och låta alla dessa färger bli framtid för varann.
Leende spegel, jag ser det inte du ser. Bakom alla lager döljs den person som bör kännas allra mest. Skrapa lite på ytan, visa ömhet och förståelse. Räck ut handen och låt mig lägga pannan mot ditt bröst. Vilse i ensamheten, i en ensamhet fylld av värme och kärlek. Det är inte lätt att förstå, men ett försök är gott nog. Dra din hand genom mitt hår, lyssna till orden som leker på mina läppar. Låt mig forma orden och forma dem vidare åt mig. Låt tåren rinna där den rinner, den torkar snart min vän. Låt mig få känna smärtan av törnrosen, men finns där för mig när jag ställt mig upp igen.
Skrik ord och tankar, tala tyst en stund. Tomma blickar är ingen mening, en fylld blick säger mer än tusen ord. Skrapa lite mera, kom närmare intill. Det finns en individ att lära känna, men bara om du vill. Ser du färgerna? Purpur, guld och grönt. Det blåa, ser du? Det lugnar, medan elden inom mig är röd. Det gråa har sina dagar, det svarta går inte att komma ifrån. Det vita blir mitt en vacker dag, och det rosa ligger kanske för min famn om ett litet tag.
Att tala i gåtor, är min specialité, men skrapa lite mer, vänd mig ut och in, du kommer att förstå. Förstånd gör allting lättare, jag vill våga tro. Så öppna dig famn, låt oss slå oss ner och bara njuta och låta alla dessa färger bli framtid för varann.
De kom.
Mina föräldrar kom och överraskade mig med mat och liten gyllene stund så här i min ensamhet. Chris är iväg med jobbet och jag är alltså totally alone. Vi bestämde dock att det bli middag på torsdag, då slipper jag stressa från Kristdala till föreläsning, utan njuta ut två nätter där hemma och sedan åka direkt till jobbet på lördag, då jag börjar jobba kl 14.
Nu ska jag enbart däcka framför teven, läsa lite i fysiologiboken och sen ja, njuta av sjukhuset och andra slötittarprogram! Det ni, vägen är lång till insikten av att njuta av en tevekväll. Har ännu inte riktigt nått dit, men jag försöker ju iaf!
Förresten, insåg hur snygg jag var vid studenten. Det var tider det! Vad sjutton fick Erik till att dumpa mig? Tur sjutton att han gjorde det förresten, annars hade jag aldrig åkt utomlands och inte heller hade jag hittat min godbit här i Växjö! ;-)
Nu ska jag enbart däcka framför teven, läsa lite i fysiologiboken och sen ja, njuta av sjukhuset och andra slötittarprogram! Det ni, vägen är lång till insikten av att njuta av en tevekväll. Har ännu inte riktigt nått dit, men jag försöker ju iaf!
Förresten, insåg hur snygg jag var vid studenten. Det var tider det! Vad sjutton fick Erik till att dumpa mig? Tur sjutton att han gjorde det förresten, annars hade jag aldrig åkt utomlands och inte heller hade jag hittat min godbit här i Växjö! ;-)
Sommarvikariat?
Har pratat med sjukhuset i Oskarshamn. Redan. De hade fått lite nys om mig att jag studerar till rtgssk. Antagligen via universitetet, jag vet inte? Om inte Emma har skvallrat förstås? :-) Ska i alla fall skicka in papper om semestervikarie till sommaren, det är ett halvår kvar, men ja, det kan väl vara skönt för dem att veta att man finns. Jag vet inte? Iaf, så vore det ju trevligt, men ett vik. på röntgen i Oskarshamn, dock är det en fråga om jag vill lämna Chris här hemma i Växjö. Kommer ju sakna honom! Men man är ju ledig lite då och då och semester har man ju själv, så vi lär väl träffas ändå! Med tanke på att jag vill tillbaka till Oskarshamn efter att jag avslutat mina studier här i Växjö, så är det ju alltid en bra start att få in sin fot på avdelningen redan nu, eller hur? Har ju min praktik här i Växjö, men de tar inte in några semestervikarier, så ja, vad tycker ni? Ska jag skicka in ansökningspapper till sjukhuset i Oskarshamn?
Mår faktiskt lite bättre idag, dock väldigt ont i halsen och huvudvärk nu istället för täppa. I morgon ska jag klippa och fixa håret oxå, innan jag beger mig till Kristdala. Hade tänkt åka redan ikväll, men får inte tag på far så jag vet inte alls vart de är osv. Hade tänkt säga att de kunde stanna till här på fika annars, på hemvägen från Tyskland! Men tror det blir sent för dem. Och i o m det, så orkar jag inte heller åka dit ikväll och sitta där och vara med mig själv. Åker i morgon efter klippningen istället, och då ska väl jag och mamma åka till moster och fika. Sen på kvällen blir det middag. Ska bli kul att träffa brorsan och Hanna, länge sen nu!
Nej, nu blir det att plugga - är alldeles för lat!
/Sofia
Mår faktiskt lite bättre idag, dock väldigt ont i halsen och huvudvärk nu istället för täppa. I morgon ska jag klippa och fixa håret oxå, innan jag beger mig till Kristdala. Hade tänkt åka redan ikväll, men får inte tag på far så jag vet inte alls vart de är osv. Hade tänkt säga att de kunde stanna till här på fika annars, på hemvägen från Tyskland! Men tror det blir sent för dem. Och i o m det, så orkar jag inte heller åka dit ikväll och sitta där och vara med mig själv. Åker i morgon efter klippningen istället, och då ska väl jag och mamma åka till moster och fika. Sen på kvällen blir det middag. Ska bli kul att träffa brorsan och Hanna, länge sen nu!
Nej, nu blir det att plugga - är alldeles för lat!
/Sofia
Dvärginnan Prosit
Prosit. At-tjo (!). Snörvel. Ja, jag är fortfarande förkyld, jätteförkyld och har inte sovit en blund i natt eftersom jag snytit mig flera gånger i timmen. Vaknade av att jag inte hade någon röst, Chris bara skrattade åt mig. Kul? Nej. Skulle egentligen varit på föreläsning idag om ven -och kapillärprov, samt injektioner men jag hade nog skrämt iväg alla, med tanke på att vi nyss haft tenta i mikrobiologi och hur bakterier förflyttar sig. :-) Nej, jag orkade helt enkelt inte och dessutom blir det inte något jobb ikväll, vacker syn det skulle vara med rödmulet ansikte där bakom receptionsdisken och en röst som krsslar när någon ringer? Eller hur? Nej tack. För en gång skull har jag lärt mig att ingen är oumbärlig utan mig och de klarar sig fint ändå. (Okej, Chris intalade mig det i morse...)
Helgen har varit en massa jobb, annars mys med mig själv och studielitteraturen. Håller som bäst på att plugga in respektive strukturer, ledytor och skelettdelar som finns på vår kropp, då vi har muntligt seminarie om detta på måndag. Börjar redan bli nervös inför detta. Hur kan det komma sig Huja!
Middag med familjen på onsdag, ska åka upp till dem då och äta lite fars-dag-middag, då det inte blev ngt igår eftersom jag jobbade och mina föräldrar åkte ner på en miniweekend till Tyskland. Det förtjänade de, de har inte haft semester på länge. Blir väl så när man driver eget... Får se om jag åker upp redan på tisdag och sen åker tidig morgon och direkt till föreläsningen på torsdag. Moster fyller ju hela 55 år så tänkte ta mig en fika med henne oxå! Shit, tiden går fort... Det är fasen fem år sen som Malin satte sin fot på svensk mark för att stanna och sommaren dessför innan träffade jag Erik. Ojojoj... Tiden går fort! Börjar ju bli gammal som gatan... ;-P
/Sofia
Helgen har varit en massa jobb, annars mys med mig själv och studielitteraturen. Håller som bäst på att plugga in respektive strukturer, ledytor och skelettdelar som finns på vår kropp, då vi har muntligt seminarie om detta på måndag. Börjar redan bli nervös inför detta. Hur kan det komma sig Huja!
Middag med familjen på onsdag, ska åka upp till dem då och äta lite fars-dag-middag, då det inte blev ngt igår eftersom jag jobbade och mina föräldrar åkte ner på en miniweekend till Tyskland. Det förtjänade de, de har inte haft semester på länge. Blir väl så när man driver eget... Får se om jag åker upp redan på tisdag och sen åker tidig morgon och direkt till föreläsningen på torsdag. Moster fyller ju hela 55 år så tänkte ta mig en fika med henne oxå! Shit, tiden går fort... Det är fasen fem år sen som Malin satte sin fot på svensk mark för att stanna och sommaren dessför innan träffade jag Erik. Ojojoj... Tiden går fort! Börjar ju bli gammal som gatan... ;-P
/Sofia
Förkyld helg!
Usch, helgen som har gått har inte alls varit rolig. Strejkar min kropp nu igen? Sa till Tesse (en tjej från klassen) i fredags då hon var förbi mig en sväng på kvällen att mitt huvud var som bomull. Jag hade förvisso pluggat lite den dagen, men inte alls så som jag borde ha gjort. Igår så framgled dagen relativt smärtfritt, vaknade iofs med ett jäkla halsont, men ja, snuvig har jag ju varit från och till den sista tiden! Jobbade fram till tre, åkte till svärmor och pratade med henne medan vi inväntade min kära sambo och hans "plastpappa" och bror. Vi åt en väldigt god middag - sen var jag helt slut! Näsan rann konstant och när jag lade mig ner framför vår tv senare igårkväll så trodde jag att någon höll på att stoppa hela mitt huvud fullt på dynamit för migränen var nära samtidigt som jag känner mig helt täppt runt bihålorna och näsan. Så ja, med min vanliga tur när det gäller sjukdomar och grejer, så lär jag väl snart sitta här med en fet bihåleinflammation. Hade nämligen feber igår när jag gick och lade mig, dock var den lägre idag och ja, det enda som stör mig för tillfället är tröttheten och att huvudet känns så tungt!
Så där, nu har jag fått skaka av mig lite "tyck-synd-om-mig" vibbar också.
Föreläsning i morgon igen, injektioner och kapillärprov. Hua! Ingen fara att låta människoe sticka i mig, men jag kommer vara så jäkla nervös då jag ska sticka i någon annan, vill ju inte att ett kärl ska spricka osv. Men men, när jag skulle ta körkortet oroade jag mig för fickparkering (ngt som är jäkligt svårt än idag för mig!) och nu när jag ska bli rtgssk oroar jag mig för injektioner... Ser ni likheten? :-P
Snart kommer nog Chris hit med lite mat, ska bli gott. Sen ska jag hem till sängen så fort jag kan! Sova är nog det jag behöver mest just nu.
/S
Så där, nu har jag fått skaka av mig lite "tyck-synd-om-mig" vibbar också.
Föreläsning i morgon igen, injektioner och kapillärprov. Hua! Ingen fara att låta människoe sticka i mig, men jag kommer vara så jäkla nervös då jag ska sticka i någon annan, vill ju inte att ett kärl ska spricka osv. Men men, när jag skulle ta körkortet oroade jag mig för fickparkering (ngt som är jäkligt svårt än idag för mig!) och nu när jag ska bli rtgssk oroar jag mig för injektioner... Ser ni likheten? :-P
Snart kommer nog Chris hit med lite mat, ska bli gott. Sen ska jag hem till sängen så fort jag kan! Sova är nog det jag behöver mest just nu.
/S
Trebarnsmorsa, sa du?
Oja, jag är trebarnsmorsa - med denna kropp! Det du! :-) Jag skrattade lite igår på Friskis, jag försökte skoja till det med hon i receptionen och sa att jag var lite trött och att det skulle säkert bli än värre när jag fick min tredje. Hon kollade lite konstigt på mig, nerifrån tårna och upp till mitt ansikte. Men, men, när får ni utökning då? frågade hon mig. Jag tänkte inte så mycket på hur det hela urartade sig just då, så jag var inne i att sätta upp tider till instruktioner och sa "I december" Hon var tyst en stund, så jag kollade på henne. Hon brukar nämligen alltid prata - massor. Det syns verkligen inte på dig! sa hon. Då fattade jag vad hon hade trott hela tiden - att jag själv skulle ha en liten människoknodd. Jag började skratta lite och berättade att jag var inte med barn, utan ska ha en valp som kommer och blir en familjemedlem till julen. Hennes mungipor åkte också upp då, dock sa hon "Ja, trebarnsmamma med din kropp, det skulle man i så fall drömma om..." Ska jag ta det som en komplimang...?
Så, nu vet jag att det här nere i Växjö bara går att skämta om småbarn vs djur med Tesse, Malin och Sofie. Ack och ve, men kul att jag har dem iaf! :-)
Dags att sätta igång med studierna. Har lite med skelett och muskler att ordna till, till ett muntligt seminarie som jag ska ha med tre andra tjejer den 17 november. Jag har dock inte samma atlas som studieanvisningen hänvisar till, så jag tänkte att jag skulle fråga dem i morgon om vad det är som skiljer atlasens strukturer, bendelar och muskler åt med det vi redan har läst och haft tenta/dugga i. Jag har ju de anteckningarna så, ja, vi får se! Annars blir det studier på UB nästa vecka! Dessutom har vi gått in på nervsystemet nu, och det är inte ett litet område må jag säga! Fast var och tog ett tuberkulintest i måndags och ska "visa upp" det på medicinkliniken i morgon, så jag missar första delen av föreläsningen. Vi får se om jag hinner, kanske jag gör det? Vem vet... Och i o f s, vem säger att jag inte är TBC smittad? Dock så har jag inte fått någon reaktion alls på testet, bara en ytterst rodnad i måndags kväll, men nu är den borta. "BORTA!" som mitt käre kusinbarn Emil skulle ha utropat.
Ska in till stan och möta upp Linda vid tretiden. Sen blir det träning på gymmet ikväll, Chris har sackat efter i den träning, och det har väl egentligen jag också gjort förutom mina instruktioner som jag har. Lite synd, borde testa mig fram lite mer men har dock varken tid eller ork nu för stunden.
2-veckors bilder har hamnat på valparnas uppfödares hemsida! Titta gärna! Länk finns i menyn!
/Sofia
Brunett vs Blondin?
Har kommit till den dära fasen nu, då jag vill göra något nytt och är trött på mig själv. Funderar faktiskt dels på att bli brunett - igen. Det är ju inte första gången som jag blir trött på mitt blonda hår och färgar det. Dock kommer jag väl bli le på det igen och inse att jag skulle ha gjort blonda slingor istället. Vad säger ni om den tanken, ska jag fortsätta vara blondin eller ska det stå brunett på "to-do" listan för hösten?
Tillbaka från mina instruktioner nu, har även städat i ordning lite, dock O R K A R jag I N T E dra fram dammsugaren, så jag överlåter faktiskt det till den person i detta hushåll som inte är så bekant med den. Vi får väl se när grabben kommer hem, visst är jag snäll? :-P Däremot ska jag snart laga mat, och det blir rester från helgens middag med föräldrarna. Riktigt gott var det, med lax och potatis. Ska fixa till potatisen och steka den idag, så det blir lite variation...
Dessutom - välkommen in i bloggvärlden Malin! :-)
/S*
Tillbaka från mina instruktioner nu, har även städat i ordning lite, dock O R K A R jag I N T E dra fram dammsugaren, så jag överlåter faktiskt det till den person i detta hushåll som inte är så bekant med den. Vi får väl se när grabben kommer hem, visst är jag snäll? :-P Däremot ska jag snart laga mat, och det blir rester från helgens middag med föräldrarna. Riktigt gott var det, med lax och potatis. Ska fixa till potatisen och steka den idag, så det blir lite variation...
Dessutom - välkommen in i bloggvärlden Malin! :-)
/S*
Dålig status.
Ojoj, här går de inte livat till märker jag. Varken är jag alert och skriver, och summa av kardemumma (haha...) så läser inte många mina inlägg. Ni har väl lärt er att jag inte skriver så ofta längre, synd. Ska nog ta och ja, börja skriva några rader om dagen igen. Det är bara så attans svårt att ta sig hit och gör annat än kolla mailen. Men, I will try!
Idag sov jag ut. För första gången på länge. Dock höll katterna mig vaken med att spy och ja, leva loppan. Så, småbarnsmamma som man är, så gick jag upp och gjorde min plikt. Får ju vårt tredje barn framåt jul, så då är vi en stor familj.. Haha.. På tal om djur och småbarn, mamma var ju på utställning här i Växjö under helgen och tävlade med vår svenska vita älghund. Nog gick det bra alltid och mamma kom hem med fler rosetter och priser än vad hon hade förväntat sig. Men han är fin den där pojken, det är han! Dessutom så ställde Golden upp samma dag, så vi fick träffa vår lilla valptös uppfödare och hennes pappa, som tävlade och som det gick riktigt bra för. Hon har alltså fina gener att brås på... :-)
Tentan i fredags kändes okej faktiskt, men vågar verkligen inte hoppas på ett G. Usch, om jag gör det så blir jag väl bara besviken! Men jag skrev på allt och fattade ju alla frågorna, nu är det bara kruxet om hon och han (våra föreläsare) fattar vad jag menar, så att jag får lite poäng. I alla fall så dränkte vi våra sorger och firade att tentan var gjord i fredags kväll med lite mat, god dricka och sång hemma hos mig, sedan avslutades det på stadens utehak. Inte illa det heller! Dessutom har jag så otroligt gulliga flickor i klassen som jag fått äran till att lära känna, så jag är glad, det är jag! :-)
Nej ni, ska vara på Friskis om en timma och sitter fortfarande i myskläder... Tåls att lägga på ett kol! Skriver kasnke några rader senare ikväll.
Carpe Diem.
Idag sov jag ut. För första gången på länge. Dock höll katterna mig vaken med att spy och ja, leva loppan. Så, småbarnsmamma som man är, så gick jag upp och gjorde min plikt. Får ju vårt tredje barn framåt jul, så då är vi en stor familj.. Haha.. På tal om djur och småbarn, mamma var ju på utställning här i Växjö under helgen och tävlade med vår svenska vita älghund. Nog gick det bra alltid och mamma kom hem med fler rosetter och priser än vad hon hade förväntat sig. Men han är fin den där pojken, det är han! Dessutom så ställde Golden upp samma dag, så vi fick träffa vår lilla valptös uppfödare och hennes pappa, som tävlade och som det gick riktigt bra för. Hon har alltså fina gener att brås på... :-)
Tentan i fredags kändes okej faktiskt, men vågar verkligen inte hoppas på ett G. Usch, om jag gör det så blir jag väl bara besviken! Men jag skrev på allt och fattade ju alla frågorna, nu är det bara kruxet om hon och han (våra föreläsare) fattar vad jag menar, så att jag får lite poäng. I alla fall så dränkte vi våra sorger och firade att tentan var gjord i fredags kväll med lite mat, god dricka och sång hemma hos mig, sedan avslutades det på stadens utehak. Inte illa det heller! Dessutom har jag så otroligt gulliga flickor i klassen som jag fått äran till att lära känna, så jag är glad, det är jag! :-)
Nej ni, ska vara på Friskis om en timma och sitter fortfarande i myskläder... Tåls att lägga på ett kol! Skriver kasnke några rader senare ikväll.
Carpe Diem.
Tentaplugg.
Paus i studierna. Kommer inte att uppdatera direkt mycket denna vecka, den kommer alltmer innehålla teori om celler, blodet, immunologi och mikrobiologi. Håll tummarna för mig på fredag morgon, för då skriver jag min tredje tenta för denna termin. Fasen, tiden går verkligen fort framåt!
Hade tänkt baka bullar idag, i min lilla paustimme. Men icke. Varken socker eller mjöl här hemma så det blev ju lite svårt, och bilen har pojken. Skulle i o f s kunna cykla, det är ju egentligen inte så lång och lite frisk luft har ju aldrig skadat. Känner mig lite lat idag, inte alls bra. Blir nog lite träning senare ikväll, eller i a f en lång promenad. Ska försöka mig på att lura med mig någon ut, så att jag slipper gå ut ensam. Mycket roligare att få prata av sig lite.
Härligt med ledigt i helgen, mor och far kommer och det ska bli trevligt. Hundutställning på söndag, Licko-pojken ska tävla i sin ras. Svensk Vit Älghund, dock även tillsammans med Norsk Gråhund och Jämthund, som han egentligen är avlad fram från. Samtidigt så visas Golden Retriever upp och det kan jag ju inte hålla mig borta ifrån så, ja, söndagen är planerad - in i minsta detalj! På fredagkväll tänker jag tentafira, lär behövas efter denna tenta! Tror att jag får lite sällskap från några flickor i klassen - och det är aldrig fel! Får väl se vart vi bär hän, men lutar nog åt att vi sätter oss här på lite "fördrink". Super! Vi får väl diskutera lite mer om det med varandra, så alla är med på samma noter... Annars kan det klinga falsk i falsetten. :-P
Ny mobil på torsdag. Härligt! Min nuvarande spelar min olika spratt varje dag så det ska inte bli illa till att få en alldeles ny och fräsch sådan där sak som man kan ringa och skicka sms på. Troligen lär jag väl byta nummer för en vecka, vi får se hur det blir, men sedan kommer jag i a f ha samma gamla vanliga nummer igen. Gammalt som gatan, är nog bara jag, Emma och Elin som har kvar det... :-) På tal om flickorna från K-valley, så tycker jag snart att det är dags för reunion eller vad det nu ska kallas... En helg eller så? Vad sägs om att komma ner hit? Ni är så välkomna! Ni saknas, det måste ju erkännas. Får nog försöka klura ut något där, det är bara lite stök och bök eftersom jag inte har allas nummer längre. Fy skäms på mig! Men i lördags så myste jag med Emma lite på eftermiddagen och nog var det välbehövligt att höra hennes kloka ord på vägen! Fick även träffa Jelica och Nettan på marknaden och en kram från dem var inte heller helt fel. Tänk vad man upptäcker det fina man har, när det inte finns inom räckhåll längre...
Från depression till cellskador, nu är det dags att röntgensjuksköterskeprogrammera sig lite till!
/S♥
Hade tänkt baka bullar idag, i min lilla paustimme. Men icke. Varken socker eller mjöl här hemma så det blev ju lite svårt, och bilen har pojken. Skulle i o f s kunna cykla, det är ju egentligen inte så lång och lite frisk luft har ju aldrig skadat. Känner mig lite lat idag, inte alls bra. Blir nog lite träning senare ikväll, eller i a f en lång promenad. Ska försöka mig på att lura med mig någon ut, så att jag slipper gå ut ensam. Mycket roligare att få prata av sig lite.
Härligt med ledigt i helgen, mor och far kommer och det ska bli trevligt. Hundutställning på söndag, Licko-pojken ska tävla i sin ras. Svensk Vit Älghund, dock även tillsammans med Norsk Gråhund och Jämthund, som han egentligen är avlad fram från. Samtidigt så visas Golden Retriever upp och det kan jag ju inte hålla mig borta ifrån så, ja, söndagen är planerad - in i minsta detalj! På fredagkväll tänker jag tentafira, lär behövas efter denna tenta! Tror att jag får lite sällskap från några flickor i klassen - och det är aldrig fel! Får väl se vart vi bär hän, men lutar nog åt att vi sätter oss här på lite "fördrink". Super! Vi får väl diskutera lite mer om det med varandra, så alla är med på samma noter... Annars kan det klinga falsk i falsetten. :-P
Ny mobil på torsdag. Härligt! Min nuvarande spelar min olika spratt varje dag så det ska inte bli illa till att få en alldeles ny och fräsch sådan där sak som man kan ringa och skicka sms på. Troligen lär jag väl byta nummer för en vecka, vi får se hur det blir, men sedan kommer jag i a f ha samma gamla vanliga nummer igen. Gammalt som gatan, är nog bara jag, Emma och Elin som har kvar det... :-) På tal om flickorna från K-valley, så tycker jag snart att det är dags för reunion eller vad det nu ska kallas... En helg eller så? Vad sägs om att komma ner hit? Ni är så välkomna! Ni saknas, det måste ju erkännas. Får nog försöka klura ut något där, det är bara lite stök och bök eftersom jag inte har allas nummer längre. Fy skäms på mig! Men i lördags så myste jag med Emma lite på eftermiddagen och nog var det välbehövligt att höra hennes kloka ord på vägen! Fick även träffa Jelica och Nettan på marknaden och en kram från dem var inte heller helt fel. Tänk vad man upptäcker det fina man har, när det inte finns inom räckhåll längre...
Från depression till cellskador, nu är det dags att röntgensjuksköterskeprogrammera sig lite till!
/S♥
Studierna tar mycket tid!
Är det okej för er om jag uppdaterar lite mer sällan och sen skriver lite längre inlägg? Jag har knappt tid att sitta här framför nämligen! Springer mellan campus, centrum och friskis om dagarna. Däremellanåt så försöker jag att plugga in det vi har till tentan och sedan umgås med vänner och familjen. Men det ger resultat, även om det är hårt arbete. Lönen plus studiebidraget kommer i morgon, och jag måste lämna in till CSN hur mycket jag tjänar in denna termin. Kommer få betala tillbaka annars och det känner jag inte riktigt för. Sen tentorna, har haft två stycken hittills, den ena har vi dock inte fått reda på ngt om, trots att det är tre veckor sedan vi skrev den i morgon. De har ju 15 arbetsdagar på sig att rätta, och ja, i morgon är det alltså hennes sista chans att ge om tillbaka den! För omtentadatumet börjar närma sig och det vore rätt skönt att veta om man måste göra den eller om man kan andas ut... Den andra tentan var om vår anatomi, dvs skelett, huvudet och våra muskler. Latin och svenska. Det gick riktigt, riktigt bra. Så jag är nöjd!! Fick faktiskt bara 2,5 poäng från fullt, så jag hoppas det är okej att jag skryter lite? :-) Tentan jag läser till nu är desto tyngre. Människans fysiologi, och vi börjar med en deltenta nästa fredag som inkluderar cellens uppbyggnad och funktion, våra olika vävnader, immunologi, blodet, lymfan samt mikrobiologi dvs. bakterier och ja, virus. Låter som en liten tenta va? Samtidigt som detta läser vi kursen patientens grundläggande behov och begär, och även om vi inte kommer att ta hand om en patient på så sätt som omvårdnad med matning, bäddning osv. är det ändå väldigt bra att kunna. Vi har haft övningar så som att tvätta varandras överkroppar, borsta tänderna på varandra och bädda sängen när någon ligger där i. Och tro mig, det är väldigt bra att veta hur det känns ur ett patientperspektiv. När vi tvättades och fick tänderna borstade fick vi även ha ögonbindel och vara "förlamade" så det var en erfarenhet rikare måste jag ju säga!
Från plugg till fritid. Har jag någon kanske ni funderar över? Det gör jag också ibland måste jag ju erkänna! Men det har jag. Nu börjar jag känna lite mer rutin i min vardag, men hösten har varit kämpig, minst sagt! Och det kommer dagar jag bara vill glömma, lägga mig i ett mörkt och tyst rum och bara glömma bort omvärlden. Fast sen har jag Chris som är världens finaste att ha i sitt liv. Han tål mina svordomar och skrik, han kan trösta mig när jag gråter och han glädjs med mig då jag är glad och skrattar. Han får mig att le och se positivt igen när jag är nere. Så trots att jag ibland blir så trött på mig själv, att jag inte orkar ha någon annan än mig själv i närheten, så vill jag inget annat. Vad sjutton skulle jag göra om inte Chris fanns där? Antagligen skulle jag ju överleva, självklart, men jag skulle också missta någon som betyder mycket och är min puzzelbit här i livet. Helt klart.
Träningen går framåt, inte så mycket träning varje vecka som jag egentligen vill och känner för, men det är sådant man ibland måste lägga åt sidan. Det blir iallafall drygt 2-3 ggr i veckan och för mig räcker det bra just för tillfället. Kör inga splittade program utan helkropp var gång jag är där. På gymmet blir det helkropp, annars har jag faktiskt börjat med jympa nu oxå! Lite kondition har väl aldrig skadat...? ;-P Har tänkt att jag ska ta mig i kragen och gå på mer body pump och spinning, men hinner liksom inte med... Det är synd!
Förresten, nu har valpen blivit färdigbakad och vi är ägare till en liten goldentös som vi får hem den 16/12! Härligt! Chris har funnit ett väldigt fint namn, Bella, som betyder vacker på italienska - från Bella Notte. Passar även fint in, eftersom hon kommer till oss kring juletider. :-) Men vi ska se vad hon får för namn av sin kennel, ibland går det hitta ett smeknamn även från det namnet som de döper flickan till. Gå gärna in på http://www.123minsida.se/GoldKlittsKennel så ser ni bilder på hennes mor och far, Dina och Candy. Riktigt fina hundar!
Nej, dags att komma till studierna... Har varit väldigt lat med dem idag... Fy skäms!
/Sofia
Från plugg till fritid. Har jag någon kanske ni funderar över? Det gör jag också ibland måste jag ju erkänna! Men det har jag. Nu börjar jag känna lite mer rutin i min vardag, men hösten har varit kämpig, minst sagt! Och det kommer dagar jag bara vill glömma, lägga mig i ett mörkt och tyst rum och bara glömma bort omvärlden. Fast sen har jag Chris som är världens finaste att ha i sitt liv. Han tål mina svordomar och skrik, han kan trösta mig när jag gråter och han glädjs med mig då jag är glad och skrattar. Han får mig att le och se positivt igen när jag är nere. Så trots att jag ibland blir så trött på mig själv, att jag inte orkar ha någon annan än mig själv i närheten, så vill jag inget annat. Vad sjutton skulle jag göra om inte Chris fanns där? Antagligen skulle jag ju överleva, självklart, men jag skulle också missta någon som betyder mycket och är min puzzelbit här i livet. Helt klart.
Träningen går framåt, inte så mycket träning varje vecka som jag egentligen vill och känner för, men det är sådant man ibland måste lägga åt sidan. Det blir iallafall drygt 2-3 ggr i veckan och för mig räcker det bra just för tillfället. Kör inga splittade program utan helkropp var gång jag är där. På gymmet blir det helkropp, annars har jag faktiskt börjat med jympa nu oxå! Lite kondition har väl aldrig skadat...? ;-P Har tänkt att jag ska ta mig i kragen och gå på mer body pump och spinning, men hinner liksom inte med... Det är synd!
Förresten, nu har valpen blivit färdigbakad och vi är ägare till en liten goldentös som vi får hem den 16/12! Härligt! Chris har funnit ett väldigt fint namn, Bella, som betyder vacker på italienska - från Bella Notte. Passar även fint in, eftersom hon kommer till oss kring juletider. :-) Men vi ska se vad hon får för namn av sin kennel, ibland går det hitta ett smeknamn även från det namnet som de döper flickan till. Gå gärna in på http://www.123minsida.se/GoldKlittsKennel så ser ni bilder på hennes mor och far, Dina och Candy. Riktigt fina hundar!
Nej, dags att komma till studierna... Har varit väldigt lat med dem idag... Fy skäms!
/Sofia
