Våra ögonstenar på Lancastervägen 7c

Här har ni dem. Chill (rödvit) på sin favoritplats, där man alltid kan finna honom när man är sugen på lite gos och Savannah (svartvit), hon älskar att ha uppsikt över både mig och Christoffer men även över omvärlden, så hon sitter gärna bland all grönska (som hon gärna äter lite på då och då) och tittar ut genom fönstret...

Inga barn i sikte, för familjen Johansson/Eliasson, som det så fint står på vår brevlåda. Men nog älskar vi våra små under Savannah och Chill över mycket annat här på jorden. De fyller snart året, och jag funderar som bäst på vad de kan få få roligt, eller gott, för att känna sig åtminstone lite, uppmärksammade. Leksaker har de massor av, som ligger och dräller här i lägenheten. För var gång jag ska dammsuga och går omkring och plockar upp var liten mus, studsboll eller en och annan liten grej, så tänker jag - mer behöver de defintivt inte ha! Ändå så kan det hända att när jag ändå är i djurbutiken för att köpa sand eller mat, så glider det förbi en leopardmönstrad, röd eller illrosa lite mus. Som sagt, de är inte våra barn men nog allt är de våra små bortskämda sötnosar.
Ska försöka se till att börja uppdatera här lite dag för dag. Så ni får veta vad kissarna gjort för hyss, vad Christoffer har gjort för romantisk middag (man kan väl få hoppas? :-) ), min träningshysteri och kanske en och annan bild på hur vi bor här på Lancastervägen, för er som inte har kikat förbi på kafferep ännu! Dörren står öppen, så ni är så välkomna så, gott folk! Dessutom lär det väl bli en hel del tankar kring livet, då vi båda står inför stora förändringar och ni kommer säkert få följa min tentaångest till hösten och kunna följa små tussar av hår, som fallit efter att jag ryckt mig desperat i håret när jag ska försöka lära mig de latinska namnet på kroppens alla delar. Sjukhuset språk är för mig en gåta, som jag ska försöka lösa. :-). Efter att jag tagit min examen och fått legitimation som röntgensjuksköterska, så kommer inte min kära mor behöva agera tolk längre i besökssammanhang på sjukhus. Skönt va, mammadarling?
F.Y.I, bloggens utseende kommer också genomgå en rad förändringar. Har håvat in en mästare på hemsideskapelser och tillsammans med vårt gemensamma intresse design och inredning, så kommer nog detta kunna bli något bra. Så det orangea kanske försvinner, who knows? Snyggare lär det iaf bli, som jag nämnde tidigare - mina kunskaper i webdesign är för dagen helt bortblåsta, kanske vänder vinden en dag? :-) Kommer nog att bli jag som står för orden men förhoppningsvis så sätter sig pojken min här och plinkar lite på tangenterna emellanåt. Det är ju nämligen så att han är ju även han en del av bostaden. Fiftyfifty, står det visst på pappret. :-)
Katterna är inte så duktiga på tangenterna ännu, men det ter sig. Men än så länge bidrar de bara på detta vis:

Framför allt när husse suttit för länge och spelat data... :-)
Soldat Johansson avgår! Punkt.
Kommentarer
Postat av: josse
Spännande med ny blogg, ska bli roligt att läsa =)
Ja vi får verkligen boka in ett kafferep någon dag, fast jag tar helst te isf ;)
Många kramar till er =)
Trackback